Den genomsnittliga andelen lämnad hänsyn uppgår till 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen. Andelen av hänsynsytorna som utgörs av hänsynskrävande biotoper, det vill säga områden med särskilda naturvärden, är 3,8 procent medan resterande 4,7 procent utgörs av hänsyn av mer ordinär karaktär. På den avverkade ytan lämnas i genomsnitt 10,5 hänsynsträd. Den döda veden på den avverkade ytan uppgår till i genomsnitt 7,5 kubikmeter per hektar.
Den nya statistiken som omfattar en indelning av hänsynsytorna i naturvärde, samt skattningar av lämnade träd, död ved och överfarter över vattendrag kompletterar det Skogsstyrelsen publicerade i december och syftet är att ge en mer heltäckande statistik. Det är viktigt att beakta att resultaten baseras på en ny inventeringsmetod, vilket innebär att jämförelser bakåt i tiden ska göras med försiktighet.
Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning omfattar olika typer av strukturer som lämnas kvar i skogen vid föryngringsavverkning. Det handlar både om att avsätta mindre områden som lämnas orörda (hänsynsytor) och om att bevara enskilda träd, död ved och kantzoner. Statistiken visar hur hänsynen fördelas mellan olika typer av ytor och strukturer, men också hur omfattningen varierar mellan olika avverkningsobjekt och ägarkategorier. Statistiken om miljöhänsyn omfattar även vissa åtgärder som till exempel överfarter vid vatten och uttag av avverkningsrester (grenar och toppar).
I genomsnitt utgör hänsynsytor 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen. Samtidigt finns en tydlig variation mellan olika avverkningsobjekt. På en del av arealen saknas hänsynsytor helt, medan andra objekt har en betydligt större andel.
Skillnader finns även mellan olika ägarkategorier, där enskilda ägare i genomsnitt lämnar 6,6 procent och övriga ägare lämnar 10,7 procent.
Hänsynsytorna består av flera olika typer av områden som fyller olika funktioner i skogslandskapet. Av den totala hänsynsarealen på 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen utgör:
Inom samtliga typer av hänsynsytor utgör knappt hälften områden med särskilda naturvärden, så kallade hänsynskrävande biotoper.
Utöver hänsynsytor lämnas även enskilda träd och död ved kvar på den avverkade ytan. Dessa strukturer har betydelse för den biologiska mångfalden och bidrar till variation i den brukade skogen.
I genomsnitt lämnas 10,5 hänsynsträd per hektar och den döda veden uppgår till i genomsnitt 7,5 kubikmeter per hektar, på den avverkade ytan.
Av hänsynsträden är tall och björk de vanligaste trädslagen. I genomsnitt lämnas 1,3 träd per hektar med en diameter på minst 45 cm. Skillnader finns mellan ägarkategorier och enskilda ägare lämnar 1,8 träd per hektar och övriga ägare lämnar 0,7 träd per hektar som är grövre än 45 cm.
På föryngringsavverkningar som gränsar mot vatten har kantzoner lämnats längs knappt 70 procent av strandlinjens längd. Det innebär att drygt 30 procent saknar kantzon. Den genomsnittliga bredden på kantzonerna är cirka 15 meter. Enskilda ägare har en större andel strandlinje utan kantzon än övriga ägare, 37 respektive 25 procent.
Vid föryngringsavverkning korsar ibland maskiner vattendrag vid själva avverkningen eller transporten av virket i terrängen. Dessa överfarter kan göras och utformas på olika sätt, till exempel som broar, överfarter med ilagt virke eller som bottenöverfarter där maskiner kör direkt över vattendragets botten.
Resultaten visar att bottenöverfart är den vanligaste typen och utgör cirka 37 procent av överfarterna, följt av överfarter med ilagt virke och broar som vardera står för omkring en fjärdedel. För en mindre andel av överfarterna har typen inte kunnat fastställas.
Andelen observerade skador varierar tydligt mellan olika typer av överfarter. Vid bottenöverfarter förekommer skador i cirka 86 procent av fallen, medan motsvarande andel för broöverfarter är cirka 17 procent.
Uttag av avverkningsrester, ofta benämnts som GROT (grenar och toppar) som energisortiment förekommer på cirka 43 procent av den föryngringsavverkade arealen. Det finns tydliga regionala skillnader, där uttag är betydligt vanligare i södra Sverige än i norra. I Götaland förekommer uttag eller förberett uttag på cirka 78 procent av arealen, medan motsvarande andel i Norra Norrland är omkring 5 procent.
Strandlinje avser den sträcka där land möter hav, sjö eller vattendrag.
Hänsynsyta avser ett område som lämnas helt eller delvis orört vid föryngringsavverkning för att bevara naturvärden. En hänsynsyta ska ligga på produktiv skogsmark som uppnått lägsta tillåtna slutavverkningsålder och ska antingen gränsa mot eller omges av den avverkade ytan. För att ingå i inventeringen ska ytan vara minst 100 kvadratmeter och högst 1 hektar, med vissa undantag för långsträckta områden.
Kantzon avser en sammanhängande zon av träd och vegetation som lämnas i anslutning till exempelvis vatten, myr eller annan marktyp. Kantzoner mot vatten omfattar sjöar, hav och vattendrag. Diken ingår i inventeringen men redovisas inte i alla resultat.
Hänsynsträd avser träd som lämnas kvar på den avverkade ytan, antingen som enskilda träd eller i grupper, för att bidra till biologisk mångfald och strukturell variation.
Död ved omfattar både stående och liggande döda träd, inklusive högstubbar, och är en viktig livsmiljö för många arter.
Överfart avser en passage över ett vattendrag i samband med avverkning. Överfarter kan utgöras av bro, ilagt virke eller bottenöverfart där maskiner kör direkt över vattendragets botten.
Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Resultaten finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas.
Här kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev om Skogsstyrelsens statistik. Du kan när som helst avsluta din prenumeration genom att klicka på avanmälan i nyhetsbrevet. Om du vill ändra din e-postadress gör du först en avanmälan och anmäler dig sedan på nytt med din nya adress.