Den oskyddade kontinuitetsskogen nedanför gränsen för fjällnära skog och med stor betydelse för hotade arter, kommer att ha avverkats om ett kvarts sekel med dagens takt på avverkningar och formellt skydd. Det visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Samtidigt märks förbättringar inom naturvårdande skötsel.
Skogsstyrelsen beskriver i ett nytt kunskapsunderlag tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar. Myndigheten konstaterar att läget är allvarligt – ett stort antal skogslevande arter är hotade. Bakomliggande orsaker är bland annat långvarigt och storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn, minskad brandfrekvens, dikning, upphörd hävd och igenväxning.
Varje år avverkas i genomsnitt omkring 26 000 hektar kända skogliga värdekärnor och sannolik kontinuitetsskog (skog som inte tidigare kalavverkats) nedanför fjällnära skog-gränsen. Enligt beräkningar innebär det att om 26 år kommer 670 000 hektar skog med höga biologiska värden att ha avverkats med nuvarande skydds- och avverkningstakt.
– Eftersom det tar så lång tid innan livsmiljöer och strukturer utvecklas, innebär det i praktiken att förlusten blir irreversibel. Det görs många viktiga insatser av skogsbruket vad gäller miljöhänsyn, men vår rapport visar att det inte kan kompensera för de negativa effekterna av ett ensidigt trakthyggesbruk, säger Magnus Viklund, chef för Policyenheten på Skogsstyrelsen.
Att livsmiljöer försvinner och den biologiska mångfalden försämras påverkar inte endast enskilda arter, utan hela skogsekosystemens funktion och de ekosystemtjänster som skogen levererar, exempelvis virkesproduktion, klimatreglering och vattenrening.
– En konsekvens är att minskad biologisk mångfald kan ge negativa följder både för miljön och samhällsekonomin, säger Magnus Viklund.
Trenden för gammal skog enligt miljömålsdefinitionen är ökande, men ökningen kan inte kompensera för förlusten av naturskogar och kontinuitetsskogar. Även volymen död ved ökar, men mängden och kvaliteten är inte tillräcklig för många vedlevande arter.
Positiva tecken syns även inom naturvårdande skötsel.
– I samband med att den nationella strategin för naturvårdande skötsel togs fram, samlades skogliga aktörer, ideella föreningar och myndigheter kring gemensamma mål. Det har redan lett till ökad kunskap, mer samordnade insatser och tydliga resultat. Bland annat inom bränning och hydrologisk återställning, säger Magnus Viklund.
En stor utmaning framåt är finansiering för skötsel av skyddad skog.
I rapporten lyfter Skogsstyrelsen också behovet av skydd av skog ur ett bevarandeperspektiv, och ett mer variationsrikt skogsbruk, med ökad trädslags- och åldersvariation.
– Rapporten ger ny kunskap om det biologiska och ekologiska behovet med syftet att vara ett stöd i det fortsatta arbetet med Sveriges miljömål Levande skogar, säger Magnus Viklund.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8–16.30
Rapporten Biologisk mångfald i skogen är ett kunskapsunderlag bland annat till den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. Rapporten är den första av tre planerade underlagsrapporter i detta arbete. Slutprodukten – den fördjupade utvärderingen av Levande skogar – redovisas till regeringen via Naturvårdsverket i höst. Den fördjupade utvärderingen av samtliga miljömål presenteras av Naturvårdsverket i januari 2027.
Miljömålen beslutas av riksdagen.