På skogsstyrelsen.se använder vi kakor (cookies). En kaka är en liten fil som lagras på din dator och som innehåller information om ditt besök på vår sida. Kakor används för att förbättra webbplatsen för dig.
Nödvändiga kakor
Kakor som behövs för att webbplatsen ska fungera och ge en bra och säker användarupplevelse. Dessa kakor kan du inte välja bort.
Analytiska kakor
Kakor som används för att analysera hur du som besökare använder vår webbplats, vilket i sin tur hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Vi använder kakor
För att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats använder vi kakor. Mer information om kakor hittar du på sidan Om webbplatsen.
Sök
Meny
Ny karta visar marklav för hänsyn till renbetet
Nyhet -
10 april 2026
Nu finns en ny digital karta som visar var det finns marklav - en viktig föda för ren - i hela renskötselområdet. Kartan har tagits fram av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) på uppdrag av Skogsstyrelsen för att ge skogsbruket bättre möjligheter att planera åtgärder i skogen med hänsyn till renbetet.
Marklavstäcket har minskat kraftigt de senaste 70 åren i Sverige. Påverkan från skogsbruk är en stor bidragande orsak till minskningen, framför allt vid markberedning.
− Det är viktigt att skogsbruksåtgärder i så stor utsträckning som möjligt anpassas till marklavens förekomst. Den nya kartan har utvecklats för att markägare ska kunna identifiera lavrika områden så att hänsyn till renbetet planeras in i ett tidigt skede, säger Cecilia Persson, specialist skogsbruk rennäring på Skogsstyrelsen.
Genom att använda de digitala kartunderlagen går det även att identifiera var i geografin som markav behöver gynnas. Marklaven gynnas genom att öka ljusinsläppet till marken vilket görs framförallt genom gallring och röjning. Andra insatser kan vara att gynna tall framför gran på torra marker då det är gynnsamma markförhållanden för laven. Marklaven växer långsamt och är känslig för störningar så åtgärderna handlar mycket om att minska konkurrens om marken och att undvika skador.
Två gånger tidigare har kartor för att indikera lavmark tagits fram, 1980 och 2020, men då enbart för vinterbetesmarkerna och på uppdrag av Sametinget för samebyarna. Den nya kartan täcker in hela renskötselområdet – från Dalarna till Lappland. Lavrika bestånd identifieras väl och inkluderar även lågproduktiva skogar som inte funnits med i tidigare versioner.
− Eftersom tillgången på marklav varierar beroende på landskapsförhållanden och hur mycket annan konkurrerande markanvändning som pågår är det angeläget att skogsbruket har en dialog med respektive sameby för att få bättre kunskap, säger Cecilia Persson.
Kartan går att ladda ned via eget GIS från Skogsdatalabbets webbplats och på sikt kommer den finnas tillgänglig via Mina sidor. Kartan är baserad på satellitbilder från 2025 och data från riksskogstaxeringens provytor.