Under 2025 betalade Skogsstyrelsen ut nära 250 miljoner kronor i intrångsersättningar till markägare för nekad avverkning i fjällnära skog. Det är en minskning sedan förra året med cirka 70 miljoner kronor. Samtidigt ökade arealen för Skogsstyrelsens bildande av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal under 2025.
År 2020 avslutades en rättsprocess som resulterade i att Skogsstyrelsen började betala ut intrångsersättning till markägare som nekats tillstånd att avverka i fjällnära skog. Samma år betalade Skogsstyrelsen ut enstaka intrångsersättningar men de efterföljande åren ökade mängden utbetalningar kraftigt.
Utbetalad intrångsersättning av Skogsstyrelsen till markägare som nekats tillstånd att avverka i fjällnära skog per år:
Under 2025 erhöll markägare intrångsersättning avseende nekad avverkning på 5 800 hektar. Totalt har Skogsstyrelsen betalat ut intrångsersättning avseende nekad avverkning för drygt 31 000 hektar skogsmark i den fjällnära skogen under åren 2020 till 2025.
Nästan 64 procent av den intrångsersatta skogsmarken i fjällen fram till och med 2025 låg i Västerbottens län medan 34 procent avsåg skogsmark i Jämtlands län. Resterande låg i Dalarnas och Norrbottens län.
De arealer som Skogsstyrelsen har betalat ut för intrångsersättning innebär inte att skogen ges ett formellt skydd såsom Skogsstyrelsens biotopskydd eller naturvårdsavtal. Under rubriken Beskrivning nedan beskrivs skillnaderna mellan skyddsformerna mer utförligt.
Under 2025 tillkom 640 hektar biotopskydd och 620 hektar naturvårdsavtal. Det innebär en ökning jämfört med förra året då motsvarande arealer var 570 respektive 140 hektar. Under året utbetalades 151 miljoner för formellt skyddade områden. Det är sjunde året i rad där mindre än 1 500 hektar blir formellt skyddat. Åren med störst nybildning var under 2002 till 2005 då cirka 6 000 hektar per år blev formellt skyddat.
Skogsstyrelsen har beslutat om totalt drygt 9 000 gällande biotopskyddsområden på sammanlagt 36 000 hektar fram till och med sista december 2025. Vid samma tidpunkt hade Skogsstyrelsen slutit avtal med markägare om drygt 5 500 gällande naturvårdsavtal omfattande drygt 40 600 hektar (ekoparksavtal och vitryggsavtal ingår inte).
En viktig anledning till att nivån under 2020-talet sjunkit är att Skogsstyrelsen behövt reservera den största delen av anslaget för intrångsersättningar till markägare som ansöker om avverkning i fjällnära skog men där tillstånd ofta nekas.
Från och med 1 januari 2024 erbjuder Skogsstyrelsen fastighetsägare väntansavtal i väntan på ett formellt skydd. Väntansavtal tecknas i början av processen när det ännu inte är specificerat om det gäller biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Avtalstiden för väntansavtal är normalt två år och innebär att fastighetsägaren avstår från skogsbruk inom avtalsområdet under avtalstiden. Fastighetsägaren får ersättning i samband med att väntansavtalet tecknas. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen förbindelse om att ett formellt skydd ska bildas.
Den sista december 2025 hade totalt 28 väntansavtal ingåtts under året, vilket omfattade 297 hektar och där ersättning utgått till totalt 230 000 kr. Föregående år ingicks 42 väntansavtal, vilket omfattade 237 hektar och där ersättning utgått till totalt 280 000 kr.
Skogsstyrelsen har totalt betalat ut nära 3,4 miljarder kronor för biotopskyddsområden och 590 miljoner kronor för naturvårdsavtal sedan år 1993.
Ersättningen för biotopskydd var i genomsnitt cirka 212 000 kr per hektar under 2025, vilket är den högsta nivån någonsin. Prisökningen på fastigheter innebär att ersättningen per hektar stiger över tid.
Naturvårdsavtalen hade en genomsnittlig ersättning på cirka 23 000 kr per hektar under 2025. Det är en nedgång av den genomsnittliga ersättningen sedan föregående år. Det beror framför allt på att det ingick mer mark som inte var produktiv skogsmark under 2025. För den produktiva skogsmarksarealen var den genomsnittliga ersättningen drygt 42 000 kr per hektar. Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken, vilket gör att den kan variera mellan åren beroende på var i landet de nya naturvårdsavtalen finns. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.
Vissa biotopskydd och naturvårdsavtal upphävs eller slutar att gälla om exempelvis ett naturreservat inrättas för markområdet eller om avtalstiden för ett naturvårdsavtal löpt ut. Statistiken om biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal inkluderar inte de områdesskydd som upphört att gälla till och med 2025. De redovisas i en egen tabell.
Fram till och med 2025 har 86 biotopskyddsområden upphört att gälla, vilket omfattar 280 hektar och där ersättning utgått med 14,8 miljoner kronor.
Dessutom har 71 naturvårdsavtal upphört att gälla, vilket omfattar 296 hektar och där ersättning utgått med 3,9 miljoner kronor.
Utbetalning av intrångsersättning för nekad avverkning i fjällnära skog sker ur samma anslag som Skogsstyrelsens använder för att betala ut ersättningar för att bilda samt sköta biotopskydd och naturvårdsavtal.
Skogsstyrelsen betalar ut intrångsersättning till markägare som ansökt om tillstånd för avverkning i sin fjällnära skog men som nekats avverkning, på grund av förekomst av mycket höga naturvärden i den fjällnära regionen.
Intrångsersättningar enligt ovan omfattar utbetalningar till och med 31 december 2025.
Biotopskyddsområden omfattar beslutade områden till och med 31 december 2025, inklusive ej laga kraftvunna beslut om inte annat anges.
Naturvårdsavtal omfattar tecknade avtal, exklusive arealer som ingår i vitryggs- och ekoparksavtal. Statistiken avser avtal som var gällande sista december 2025.
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Markägaren får då ersättning med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal. Ersättningen varierar beroende på hur lång tid som avtalet gäller. Tiden kan variera mellan ett och femtio år. För ett 50-årigt avtal får markägaren 60 procent av områdets rotnetto i ersättning.
Ett väntansavtal innebär att markägare får ersättning för att avstå från skogsbruk i väntan på att ett formellt skydd eventuellt ska bildas. Avtalstiden för väntansavtal är normalt två år. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen förbindelse om att ett formellt skydd ska bildas. Även ersättning för väntansavtal ersätts med Skogsstyrelsens anslag för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Biotopskydd och naturvårdsavtal kan även bildas av andra myndigheter och kommuner, dessa ingår inte i Skogsstyrelsen statistik. SCB och Naturvårdsverket redovisar all formellt skyddad skog i statistiken om Skyddad Natur. Även statistiken om Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark som SCB publicerar i juni innehåller skattningar om formellt skydd av skog.
Skogsstyrelsen har inte gjort överlappsanalyser mot andra typer av formellt skydd.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Här kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev om Skogsstyrelsens statistik. Du kan när som helst avsluta din prenumeration genom att klicka på avanmälan i nyhetsbrevet. Om du vill ändra din e-postadress gör du först en avanmälan och anmäler dig sedan på nytt med din nya adress.