Skogsstyrelsens nya karta som indikerar var det kan finnas natur- och kulturvärden i skogen har kvalitetssäkrats och håller tillräckligt god kvalitet för att vara mogen för lansering. Vi vill ge skogsägaren framtiden. Det skriver Johan Eriksson, tillförordnad chef för Skogsavdelningen, i ett debattinlägg i ATL.
Nyligen lanserade Skogsstyrelsen digitala kartunderlag som visar var det kan finnas höga naturvärden respektive kulturvärden i skogen. Syftet med kartorna är att de ska vara ett stöd för skogsägare och övriga skogssektorn i arbetet med att förbättra miljöhänsynen och landskapsplaneringen i samband med skogsbruk. Underlätta planeringen, helt enkelt.
Men vi ser att det finns missuppfattningar, både om kartornas kvalitet och varför Skogsstyrelsen överhuvudtaget tagit fram dem.
För det första: Det är regeringen som gett Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag (2022) att utveckla digitala, geografiska kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljövärden i skogen. Detta som ett komplement till fältinventeringar. När regeringen ger oss ett uppdrag så utför vi det. Dessutom tror vi starkt på de möjligheter som modern teknik ger för att stötta skogsbruket i arbetet med att förbättra miljöhänsynen.
För det andra: Det är viktigt att förstå att kartunderlagen inte är en kartläggning av faktiska natur- och kulturvärden från fältinventeringar. Däremot ger kartorna indikationer på var värden kan finnas – indikationer som vi fått fram genom att träna AI-modeller med olika fjärranalysdata. De ger alltså en vägledning. Skogsägaren har alltid ansvaret för att utreda om det finns värden i skogen och för att ta den hänsyn som lagen kräver. Då kan vi inte se annat än att kartunderlagen är ett stöd.
För det tredje: Vi är trygga med att kartunderlagen håller den kvalitetsnivå som krävdes för att en lansering skulle vara aktuell. I debatten har det ibland låtit som att vi släppt något ofärdigt och otestat och att ”ingenting stämmer”. Så är det naturligtvis inte. Underlagen har kvalitetssäkrats genom externa referensgrupper och fältinventeringar. Som exempel visar en fältinventering av hänsynskrävande biotoper i Västerbotten att modellen kan skilja höga naturvärden från låga naturvärden i 9 av 10 fall. Det finns en generell överskattning av naturvärden på grund av att AI-modellen inte kan skilja ut viktiga strukturer i en naturskog som död ved och naturvärdesträd. Men vi kommer kontinuerligt att arbeta med utveckling av modellerna allteftersom vi får tillgång till bättre data och underlag. Regeringsuppdraget pågår till 2027.
Jag är övertygad om att vi som myndighet behöver ligga i framkant och nyttja teknikens möjligheter. Digitala kartunderlag som tas fram genom avancerad teknik är framtiden. Och den framtiden vill vi ge skogssektorn.
/Johan Eriksson, tillförordnad chef, Skogsavdelningen
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8–16.30