Röj för att tillvarata olika värden

I skog som anlagts genom någon aktiv föryngringsåtgärd (som till exempel lämnande av fröträd, markberedning, sådd eller plantering), behöver du röja för att på bästa sätt förvalta den investeringen.

Genom röjningen har du också möjlighet att säkra olika natur- och kulturmiljövärden i den uppväxande skogen. Se till att alla naturligt förekommande träd- och buskarter som fanns innan också finns kvar efter röjningen.

Film - skapa naturvärden när du röjer

Kring stora och små vattendrag, våtmarker och hänsynsytor liksom i brynmiljöer mot öppen jordbruksmark krävs särskild anpassning.

Röjning främjar mer variationsrik skog. Variationen stärker motståndskraften mot skador och bevarar samtidigt livsmiljöer som går förlorade i mer ensartad produktionsskog.

För friluftsliv och kulturmiljöer

Du kan gynna det rörliga friluftslivet och höja skogens sociala värden genom röjning. Röjning kring stigar och rastplatser bör göras med hänsyn till framkomlighet, väderskydd, naturupplevelser och utsikter. På husgrunder, kolbottnar och andra kulturlämningar skall du i allmänhet avverka och ta bort alla träd.

För rennäringen

På marker av särskilt intresse för rennäringen samsas skogsbruk och rennäring om marknyttjandet. Inom utvalda delar av renskötselområdet kan du behöva röja skogen hårdare än vad som är optimalt för virkesproduktionen. Glesare skog förbättrar både marklavens tillväxt och framkomlighet för renar och renskötare.

Planera din röjning

Att välja trädslag

Den vanliga friska skogsmarken med blåbärsris är lämplig för både gran och tall. På mer bördiga marker växer granen bättre och på magrare marker växer tall bättre. De flesta lövträd trivs bäst där det är bördigt. De trädslag som finns före röjning avgör förstås vilka möjligheter du har att anpassa valet av trädslag till växtplatsen. Rekommendationerna blir därför:

• Gynna tall vid röjning på torrare mark med lav, lingon, ljung eller kråkbär. Där växer den bäst.
• Gynna gran vid röjning på fuktig mark eftersom granen är växtligare där.
• Gynna tall på mark som samtidigt är mager och fuktig.

Gynna lövträd

Om du inte ser till att lämna lövträd vid röjningen blir det inget löv i den äldre skogen. De lövträd som finns i plant- och ungskog är oftast naturligt föryngrade från frö eller kommer från stubb- eller rotskott. Särskilt på fuktig eller bördig mark kommer mycket löv.

Att samla lövträd i grupper eller stråk där det finns mycket löv att välja på är ett bra sätt att gynna löv i barrföryngringar. Att koncentrera lövträden underlättar framtida skötsel och ökar möjligheterna att behålla dem under hela omloppstiden.

Om det finns få lövträd får du röja fram de som finns. Kom ihåg att ett lövträd behöver lite mer utrymme än en tall eller gran.

Spara alltid rönn, asp, sälg och ek i barrungskog. Prioritera vårtbjörk före glasbjörk.

Klimatanpassa skogen när du röjer

Röjning är en viktig åtgärd för att anpassa skogen till det framtida, varmare klimatet.

Med tidiga och relativt hårda röjningar skapar du stormhärdigare bestånd. Särskilt om du sedan följer upp röjningen med en tidig och relativt hård gallring.

När du röjer kan du styra blandningen av trädslag så att du gynnar lövträd. Detta ger mindre framtida skador av till exempel rotröta och storm.

Olika sätt att röja

Lövröjning i barrbestånd

Lövröjning behövs i många plant- och ungskogar. Du bör göra röjningen från 1 meters höjd och uppåt där rikligt med björk eller andra lövträd kommit naturligt.

Ditt mål med röjningen bör vara att ta bort lövstammar som hämmar barrträdens utveckling. Lämna dock en viss lövinblandning i luckor och i fuktigare partier. Ofta är det nödvändigt att lövröja ett bestånd två eller till och med tre gånger.

Bild: Lövröjning i ett planterat granbestånd. Till höger håller björkarna tillbaka granarnas tillväxt. Illustration Bo Persson.

Röjning av lövbestånd

Självföryngrade lövbestånd kan vara mycket täta. Då är röjningen extra viktig och måste ofta göras i flera steg. Första röjningen kan du göra vid 2-4 meters höjd med siktet på att ta bort ungefär hälften av stammarna.

Hur stor andel av trädens höjd som har levande krona kan sedan vara ett bra riktmärke när det är dags för ytterligare röjningar. När andelen levande krona är mindre än halva trädhöjden är det hög tid för röjning i lövbeståndet.

Enkelställning är det vanligaste sättet att röja

Enkelställning är det vanligaste sättet att röja på. Målet är att de träd du lämnar kvar står ungefär jämnt fördelade. Du enkelställer ett bestånd vid 2–5 meters höjd. I naturliga föryngringar, sådder och i lövbestånd kan du behöva enkelställa träden tidigare.

Bild: Enkelställning innebär att träden lämnas ungefär jämt fördelade efter röjningen. Illustration Bo Persson.

Fler varianter på röjning

Förutom lövröjning och enkelställning finns följande metoder. De utgör olika sätt att förenkla röjningen eller ska användas vid särskilda förhållanden.

• Brunns- eller punktröjning, innebär att du förenklar röjningen genom att fälla alla träd i en "brunn" kring huvudstammarna. Denna metod kräver normalt en röjning till.
• Skärmröjning, innebär att du lämnar "halvhöga" träd, så kallade skärmträd, som skydd för plantor som är på väg upp. Vanligt är en björkskärm över uppväxande gran.
• Vargröjning, innebär att du röjer bort starkt förväxande och grovgreniga träd som konkurrerar med uppväxande plantskog och kommer att få dålig kvalitet. Vanligt i naturliga föryngringar.
• Topp- eller midjeröjning, innebär att du kapar eller bryter röjstammarna på cirka 1 meters höjd. Det innebär en viss förenkling och kan ge tillskott av viltfoder, men kräver normalt en röjning till.

Risk för älgskador?

Vid risk för älgskador kan du förändra ditt sätt att röja för att minska skaderisken. Detta gäller i första hand i tall- och lövbestånd.

Tvåstegsröjning
Detta gör du först vid vanlig röjningshöjd, som också är en kritisk beteshöjd:

1. Röj vid 2–3 meters höjd. Lämna 3 000 till 5 000 stammar per hektar, det vill säga till ungefär det dubbla antalet stammar mot normalt.
2. Slutröj vid 5 meters höjd. Lämna 1 500 till 2 500 stammar per hektar beroende på bonitet.

Sen röjning
Sen röjning bygger på att du enkelställer lämpligt antal huvudstammar först när de nått betessäker höjd som är 5 meter. Metoden fungerar bara om skogen inte är alltför tät. Ibland är det nödvändigt att i ett tidigare skede friställa trängda huvudstammar och ta bort förväxande träd, så kallade vargtyper.

Del 6 Röjning, Skogsskötselserien