Hyggesfritt skogsbruk
Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.
Motiven till att använda hyggesfritt skogsbruk varierar från fall till fall. Det kan vara naturvärden, kulturvärden eller sociala värden. I frekvent nyttjade områden och för skogsägaren viktiga platser kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ för att bibehålla rekreationsvärden. I områden med annan markanvändning kan hyggesfria metoder vara ett alternativ till trakthyggen, till exempel av hänsyn till rennäringen.
I vissa fall kan det vara en kombination av värden som gör att man väljer ett hyggesfritt alternativ. Ofta innebär detta att det ekonomiska motivet får stå tillbaka, men i vissa fall kan det även finnas produktionsmässiga fördelar med hyggesfritt skogsbruk.
Hyggesfritt skogsbruk kan bidra till ökad variation
Ett varierat skogsbruk där olika skogsskötselmetoder används, ökar förutsättningarna för att utveckla ekosystemtjänster från skogen som bidrar till samhällets mål för skogsbruket. För att hyggesfria skogsskötselmetoder ska kunna bidra till ett varierat skogsbruk behöver de vara en integrerad del av skogsbruket. Möjligheten för skogsägare att beställa hyggesfria tjänster behöver finnas och de som utför åtgärderna behöver kompetens att utföra dem på ett effektivt och bra sätt.
Hyggesfritt skogsbruk tillämpas i dag på mindre än fem procent av skogsmarksarealen. En ökad användning av hyggesfria metoder kan bidra till en bättre avvägning mellan skogspolitikens jämställda mål.
Användningen av hyggesfritt skogsbruk behöver öka i omfattning där det är motiverat ur miljö- och/eller produktionssynpunkt. Det kan handla om hänsyn till kulturmiljö- eller rekreationsvärden, biologisk mångfald, renskötsel, risken för ras och skred eller om föryngringsförhållanden, till exempel på marker som är frostkänsliga eller blir försumpade om alla träd tas bort samtidigt.
Det är upp till varje skogsägare att utifrån sina egna mål avgöra om och i vilken utsträckning man vill använda sig av hyggesfria metoder, så länge de följer lagstiftningen.
För att en ökad användning av hyggesfritt skogsbruk ska ge önskade effekter behövs kunskap och färdighet i den praktiska tillämpningen. Det är, liksom vid allt skogsbruk, viktigt att skogsägaren de som planerar och utför åtgärderna kan bedöma och hantera de risker och begränsningar som är förknippade med metoderna.
Definition av hyggesfritt skogsbruk
För- och nackdelar
Fördelar med hyggesfritt skogsbruk
- Är ofta ett skonsammare sätt att bruka skogen vilket gör att många arter har större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning. Exempel på arter som gynnas kan till exempel vara marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbärsris.
- Du bibehåller skogskänslan, vilket ofta upplevs positivt i rekreationsskogar och i vissa kulturmiljöer.
- Åtgärder som skyddsdikning, markberedning och plantering behövs oftast inte i samma omfattning vid hyggesfritt skogsbruk. Avrinningen ökar inte under vissa tidpunkter som det gör om du kalavverkar. Därmed bör risken minska för utlakning av näringsämnen och tungmetaller till vattendrag.
- Troligtvis minskar även risken för ras och skred i erosionskänsliga områden eftersom det finns kvar vegetation som binder marken och du får inte samma grundvattenhöjning som vid en kalavverkning.
- Hyggesfria metoder uppskattas av rennäringen eftersom de gynnar både mark- och hänglavar. Det är även en fördel för renskötseln att stora sammanhängande områden av täta ungskogar undviks.
Nackdelar och risker
Både trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk innebär risk för skador på skogen, tillväxtförluster och i vissa fall erosionsskador:
- All gallring i granskog innebär en ökad risk för rotröta i beståndet och vid återkommande åtgärder ökar den. Avverkning under vintertid, kallare än +5 grader C, eller stubbehandling minskar risken.
- Vid blädning används ofta permanenta körvägar för uttransport av virke. Upprepad körning med lite marktäckande ris i vägarna ökar risken för markskador. Vägarna behöver därför planeras väl.
- När du ställer om från enskiktade bestånd till flerskiktade, kan det finnas ökad risk för storm- och barkborreskador och nedsatt vitalitet om granarna har liten andel grönkrona. Även vid skärmställning finns en ökad risk för stormfällning. Det är därför viktigt att du planerar åtgärden på ett bra sätt och att du inte gör för stora virkesuttag på en gång.
- Avverkningskostnaderna blir i de flesta fall högre, vilket beror på att planeringen tar längre tid och det tar längre tid att avverka när du ska ta hänsyn till kvarstående skog. Eftersom man bara tar ut en del av virket blir det längre och därmed dyrare terrängtransport än vid en föryngringsavverkning.
Hyggesfritt skogsbruk bygger oftast på att du tillämpar naturlig föryngring, men plantering i luckor och under skärm förekommer. En nackdel med naturlig föryngring är att du missar de möjligheter som finns med förädlat plantmaterial.
Flera metoder kan användas
Till det hyggesfria skogsbruket räknas alla brukandeformer som innebär att skogsmarken alltid har ett trädskikt. Förutom blädning som innebär fullskiktade skogar finns flera andra metoder, bland annat luckhuggning och överhållna skärmar, som gör att ”skogskänslan” kan behållas.
Blädning är en gallring där man eftersträvar att skapa eller bibehålla en fullskiktad struktur på skogen, det vill säga en skog där det finns träd av alla storlekar. I utgångsläget kan skogen bestå av flera trädslag men med tiden kommer den att bli alltmer grandominerad eftersom det i Sverige i praktiken bara är gran som kan föryngras i skuggan av större träd. Därför behöver marken vara lämplig för gran där man vill sköta skogen med blädning.
Blädningen underlättas om skogen har ett relativt högt virkesförråd. Avverkningar sker vart 10:e - 30:e år, det längre intervallet om skogen växer långsamt och det kortare där skogen växer snabbare. Det är i huvudsak de största träden som avverkas och virkesuttaget brukar ligga på 20 - 30 procent av virkesförrådet. Till skillnad från kalavverkning så är marken alltid trädbevuxen.
Luckhuggning innebär att man tar upp luckor i beståndet, med avsikt att få föryngring i luckorna.
Varje lucka får enligt Skogsstyrelsens definition vara högst 0,25 hektar stor, men ofta görs luckorna mindre. Hur stora luckor man vill göra beror på hur skogen ser ut och hur mycket ljus man vill ha på marken. Efterhand som det kommer föryngring i luckorna kan de förstoras så att de till sist ”växer ihop” till ett något ojämnt och olikåldrigt bestånd. Om man vill kan man glesa ut skogen något närmast luckan.
I luckorna kan klena träd och plantor lämnas, tillsammans med enstaka träd som bedöms som mest stormfasta. Ju större luckor desto större möjlighet att få föryngring av ljuskrävande trädslag som tall och lövträd. Vill man föryngra ett bestånd genom luckhuggning kan man räkna med att det behövs cirka 3 - 4 huggningar och 20 - 30 år innan hela beståndet har behandlats.
Schackrutehuggning är en variant av luckhuggning. Den innebär att skogen delas in i ett rutmönster och sedan avverkas i två eller flera etapper. Varannan ”schackruta” består av gallringsskog eller äldre skog. Fördelen med denna metod är att den är mer rationell jämfört med vanlig luckhuggning.
När det gäller tall och andra ljuskrävande trädslag är det inte helt enkelt att använda sig av hyggesfria metoder eftersom de kräver mer ljus för att kunna etablera sig. Ett sätt att föryngra tallskog och ändå behålla marken mer trädbevuxen än vid traditionellt skärmskogsbruk är metoden överhållen skärm.
En överhållen skärm innebär att skärmen hålls tätare än en vanlig fröträdsställning och sparas betydligt längre än vid traditionellt skärmskogsbruk. Därtill avvecklas skärmen i flera steg. Enligt Skogsstyrelsens definition måste skärmen ha en täthet som ligger över 5§-kurvan i inledningsskedet, annars räknas det som ett hygge. När man har en etablerad föryngring kan en första utglesning göras och när föryngringens medelhöjd är minst 2,5 meter kan skärmen avvecklas. Ett krav för att det ska räknas som en hyggesfri metod är dock att alltid lämna minst 25 stora träd per hektar att växa in i det nya beståndet.