Erosion.

Att leda och passera vatten

Åtgärder som rensning av diken eller skyddsdikning är vanligtvis inte aktuella inom branta erosionskänsliga områden. Men det finns andra åtgärder där du kan orsaka problem genom att leda om vatten i en brant slänt. Exempel på sådana åtgärder kan vara att laga körskador eller köra sönder en bäck.

Syftet med att anpassa åtgärder som leder vatten i känsliga områden är främst att förhindra att stora mängder vatten rinner in, mot eller över dessa slänter. Man vill även förhindra att vatten kan tränga ned, det vill säga infiltrera eller dämmas upp inom ett känsligt område. Att ändra vattnets rinnväg, det vill säga göra så att vatten rinner på ett ställe där det tidigare inte runnit är inte heller bra.

Att tänka på vid dikesrensning och skyddsdikning i anslutning till branta och erosionskänsliga områden

Förutom den hänsyn till mark och vatten som du normalt ska ta vid dikesrensning och skyddsdikning bör du tänka på följande i anslutning till branta och erosionskänsliga områden.

  • Genomför planeringen i fält på barmark och upprätta skriftliga direktiv med tydliga kartor. Se till att alla som berörs får ta del av underlagen och förstår dem.
  • Arbeta aktivt med att sänka vattenhastigheten. Släpp vattnet över orensade partier, låt diket meandra, alltså slingra fram, eller anlägg trappor av sten eller virke.
  • Erosionssäkra känsliga områden som in- och utlopp till trummor, vattenkorsningar, krökar och avslut.
  • Underhåll dikessystemen och trummorna och åtgärda de problem som uppstår direkt.
  • Ta som regel att kontrollera känsliga områden efter vårflod och andra tillfällen med höga flöden.
  • Laga körskador i slänter för att undvika erosion i körskador och stora ras.

Dikning

Körskador kan fungera som diken som fångar upp och leder stora mängder vatten i en slänt. Detta kan snabbt leda till kraftig erosion och ras. Det är därför viktigt att se till att körskador inte uppstår i branta instabila slänter och om de uppstår måste de hanteras. Detta kan ske genom att man lagar dem och får tillbaka vegetation som binder marken och suger vatten. Man kan även försöka avleda vatten från spåren och bromsa vattenhastigheten.

Överfart av vatten

Rinnande vatten har i sig en eroderande verkan. Erosion och mindre ras är därför naturliga processer i anslutning till dem. Inom branta och erosionskänsliga områden och raviner är det därför extra viktigt att du är försiktig så att du inte förstärker processerna.

Syftet med anpassningarna är därför att förhindra att mineraljord blottas eller att vattnets flödesvägar ändras eller däms. Hur du tar god hänsyn vid överfart av vatten kan du läsa om under målbilderna för överfart av vatten.

Målbilder för god miljöhänsyn

Att tänka på vid överfart av vatten inom branta och erosionskänsliga områden
  • Minimera antalet överfarter och lägg dem där marken är så stabil som möjligt. Undvik alltid att korsa vattendrag inne i en ravin.
  • Bygg en bro eller använd en trumma med en dimension som klarar höga vattenflöden, när du korsar rinnande vatten.
  • Skydda på - och avfarter noga för att förhindra markskador.
  • När du använt överfarten färdigt bör du ta bort den. Alternativt måste du noga underhålla anlagda broar och trummor noga. En igensatt trumma eller en nedrasad bro i ett vattendrag med ravinformation kan vara farligt. Vatten riskerar att dämmas upp och slutligen kan vattentrycket göra att dämningen brister. Vattenmassorna kan ge upphov till ras eller slamströmmar, med stora skador nedströms.

Att anlägga trummor, valvbågar, broar med mera, i naturliga vattendrag betraktas som vattenverksamhet. Åtgärderna riskerar även att skapa erosion med påverkan på vattenkvalitet och därmed även påverkan på vattenlevande organismer som till exempel fisk, som följd. Du måste därför söka tillstånd hos länsstyrelsen om du vill göra detta.

Du behöver även kontakta länsstyrelsen vid andra åtgärder som kan riskera att påverka fiskbestånd, som till exempel rensning av diken som mynnar ut i ett fiskförande vattendrag.

  • Senast uppdaterad: 2024-01-12