Den vardagsnära skogen är välbesökt

Den vardagsnära skogen är den skog som ligger allra närmast bostäder, skolor och samhällen och därför ofta är välbesökt. Ju närmare vi har till skog desto större är chansen att vi regelbundet är där.

Särskilt många skogsbesök görs i välkända rekreationsområden. De kan vara privat eller offentligt ägda och förvaltade, med eller utan formellt skydd. Leder, elljusspår, eldstäder, vindskydd och parkeringsplatser är exempel på betydelsefull infrastruktur som både lockar och styr besökare.

En stor majoritet av svenskarna bor i någon av landets cirka 2 000 tätorter. Skogarna närmast våra tätorter har egenskaper som utmärker dem från övriga skogslandskapet. Till exempel har de mer lövskog och fler grova träd än skogar längre bort från tätorter. I den riktigt nära skogen, inom 300 meter från tätorter, finns det mer än dubbelt så mycket löv- och blandskog jämfört med skog längre bort från tätorter. Undantaget är norra Norrland där andelen löv- och blandskog är lika stor eller lägre. Ytterligare en aspekt som utmärker skogar nära våra tätorter är att de innehåller fem gånger fler kända kulturlämningar än i övriga skogar.

Av den totala arealen tätortsnära skog är det en mindre andel som ägs av kommuner och andra offentliga aktörer. Upp till 75 procent av den skogen som ligger 2–3 kilometer från tätorter ägs av enskilda ägare. En mindre andel av den tätortsnära skogen är skyddad jämfört med skogar som inte ligger tätortsnära.

Att vistas i naturen kan ge många hälsovinster

Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra och på flera sätt blir den bättre samtidigt som vi också ser ökande skillnader i hälsa mellan olika grupper. Några av de hälsoutmaningar vi särskilt har idag är: att vi sitter alltmer stilla både på arbetet och på fritiden, fler har övervikt och fetma och det är vanligt med psykisk ohälsa.  

Det är både barn och vuxna som sitter stilla under en större del av den vakna tiden. Det finns ett samband mellan stillasittande och flera kroniska sjukdomar och risk för att dö i förtid. Det har visat sig finnas fördelar med att minska långa perioder av sittande för att undvika psykisk ohälsa.

Skog- och naturområden är viktiga för många människors välmående och är resurser som kan hjälpa oss i att möta de olika hälsoutmaningarna. Närhet till skog- och naturområden och möjligheten att vistas där i vardagen spelar därför en viktig roll för vår hälsa. Att vara i naturen innebär vanligtvis att vi rör på oss, det ger avkoppling och återhämtning. De som vistas mycket och regelbundet i naturen uppger i större utsträckning än andra att de mår bra och känner livstillfredställelse. Även ungdomar säger i undersökningar att de mår bra av att vara i naturen.

Studier har bland annat visat att natur och friluftsliv kan förbättra människors kognitiva utveckling och förmåga, öka koncentrationen och öka förmågan att återhämta sig och hantera stress. Det kan ha en positiv inverkan på sinnesstämningen, öka motståndskraften och minska risken för till exempel depression. Det kan också underlätta rehabiliteringen efter fysisk eller psykisk sjukdom.

Lär dig mer om naturens och den fysiska aktivitetens roll för hälsa:

Naturen som kraftkälla (naturvardsverket.se)

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande - Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande (folkhalsomyndigheten.se)

Vardagsnära skog stärker motståndskraften i ett förändrat klimat

Vardagsnära skog och andra grönområden och vattendrag bidrar till människors hälsa på flera olika sätt. Den vardagsnära skogen kan till exempel fungera som avskärmning mot vägar och annan bullrande verksamhet. Finns det lövskogar närmast bebyggelsen minskar både brandrisken och spridningen av brand.

Skogen kan bidra till ökad motståndskraft när samhället behöver anpassas till ett förändrat klimat. Den mest betydande hälsorisken kopplat till ett förändrat klimat i Sverige är värmeböljor. Klimatförändringarna påverkar redan idag den byggda miljön genom skyfall, stigande havsnivåer, värmeböljor och långvarig torka. Den vardagsnära skogen tillsammans med parker, grönområden och våtmarker har stor potential för att minska risken för översvämning, ras, skred och erosion, bidra till rening och grundvattenbildning samt att lindra effekten av högre temperaturer genom bland annat skugga.

Rapport: Naturbaserade lösningar (naturvardsverket.se)

Visa upp och led besökare rätt – entréer, stigar, leder och rastplatser

Om det finns stigar, leder, rastplatser, vindskydd och parkering eller busshållplats blir skogen enklare att uppleva och besöka. Sådan infrastruktur kan också användas för leda besökare rätt och minska störningar. De flesta besökare håller sig till stigar eller spänger vilket är bra i till exempel områden med känslig markvegetation, störningskänsliga arter eller kulturlämningar som inte tål för mycket nötning. Som markägare får du då också bättre koll på vilka områden som människor rör sig i och kan minska trycket på andra områden.

Stigar leder vägen

• Håll stigar och leder rena och fria från sly. Röj fram några naturliga ingångar där stigarna börjar så syns det tydligt var man kan gå.
• Märk ut stigar eller leder så hittar besökare lättare i skogen samtidigt som skador och störning kan undvikas.
• Åtgärda blöta stigsträckor så att det går att ta sig fram torrskodd vid fint väder. Det skyddar också marken från slitage.
• Sätt upp enklare övergång eller grind där stängsel korsar stigar så minskar risken för skador på stängslet.
• Ta bort mindre hinder som stenar eller ytliga rötter och utjämna marken så ökar tillgängligheten för fler.

Rastplatser och utflyktsmål

• Skapa och underhåll befintliga rastplatser vid till exempel sjöar, vattendrag, utsikter eller kulturlämningar. Bänkar, informationsskyltar eller vindskydd sätter guldkant på utflykten.
• Ställ i ordning eldstäder med information om hur man eldar för att minska risken för spontaneldar och bränder. Som kommunal eller ambitiös enskild markägare kan man lägga ut ved för att minska slitage på skogen.
• Tänk på olika målgrupper som kan besöka skogen – barn, äldre, människor med olika funktionsvariationer, människor som pratar olika språk – hur kan du underlätta för dessa? Till exempel kan du skapa naturliga lekplatser genom att lämna stammar man kan gå balansgång på eller skapa en enkel hinderbana vid sidan av stigen.

Tänk särskilt på det här:

• För större tillgänglighetsinstatser i skogen behövs samverkan. Här rekommenderas att du samarbetar med till exempel länsstyrelse, kommun, skola, förenings- och näringslivet, lokala hembygdsföreningen och muséer.
• Planera för att man ska kunna ta sig till skogen på ett hållbart sätt – med buss, cykel eller till fots. Entréer och vägvisning vid busshållplats underlättar hållbart resande. Parkeringsfickor underlättar för bilburna besökare att parkera rätt och trafiksäkert.
• Alla anordningar behöver långsiktig skötsel så tänk igenom hur de kan skötas i framtiden innan de anläggs.

Så kan du öka tillgängligheten (skogskunskap.se)

Tillgängliga natur- och kulturområden (naturvardsverket.se)

Vårda och lyft fram landskapets kulturarv

Skogen är en plats där vi kan uppleva vårt kulturarv. Där finns det en tydlig koppling mellan den historiska markanvändningen och de natur- och kulturvärden som vi idag bland annat finner i våra skogar. I den vardagsnära skogen finns det fornlämningar, kulturlämningar, biologiskt kulturarv och äldre strukturer såsom gamla vägar som fortfarande används men också skogsbrukets lämningar som kolarkojor och kolbottnar. Även mer moderna stigar, leder och besöksplatser kan ses som del av kulturvärdena då de berättar friluftslivets och rekreationens historia. För att natur- och kulturvärdena ska kunna upplevas och bevaras är de beroende av att de och områdena kring dem brukas och sköts. Att synliggöra en kulturlämning ökar inte bara upplevelsevärdet utan är indirekt även ett skydd av lämningen då den syns.

Att uppleva och förstå historien i den vardagsnära skogen exempelvis utifrån traditioner, orts- och platsnamn och personhistorier – får oss att känna oss trygga och hemma. Förståelsen för tidsdjupen stärker banden till såväl vår samtid som det som varit. Själva upplevelsen av detta kan vara stark och ger ökad livskvalitet.

För de flesta är det både trevligt och tankeväckande att duka upp sitt fika vid lämningarna efter en backstuga eller ett torp. Finns det dessutom en skylt som berättar om hur livet var för dem som levde och verkade här förr i tiden blir det ännu mer givande. Det biologiska kulturarvet kan visa på hur platsen använts med exempelvis gamla vårdträd, hamlingsträd, fruktträd, trädgårdsbuskar och växter, bryn eller luckig skog efter skogsbete med stora ädellövträd eller furor som fått växa sig stora.

Den historia som den vardagsnära skogen kan berätta är viktig även för skolan. Historien blir mycket mer spännande om du står vid en riktig förhistorisk boplats, järnåldersgrav, odlingsröse, fångstgrop eller torplämning i den gamla granskogen. Skogshistorien är också ett verktyg att förstå varför och hur skogen brukas och brukats, samt för dess betydelse för landets ekonomi.

Lyft fram kulturmiljön i den vardagsnära skogen

Det här kan du göra:

• Planera skogsbruksåtgärder så att skogen fortsätter att vara attraktiv för besökare. Det är viktig att tänka på detta tidigt i planeringen och att tänka långsiktigt.
• Ta bort träd och sly som riskerar att skada kulturmiljön, till exempel träd som står i och invid fornlämningar där vindfällen kan uppstå eller sly som gör det svårt att se och uppleva miljöerna.
• Anpassa skogsbruksåtgärderna till respektive kulturmiljö så att besökarna kan förstå och uppleva dem i en levande skogsmiljö. Ett exempel: en järnåldersgrav har anlagts för att synas i det dåtida landskapet. Ofta har de anlagts på monumentala ställen som på bergstoppar och åsryggar. Ett sätt att uppleva den dåtida miljön är att siktröja eller gallra i en lämplig riktning så att det skapas både utblick i landskapet och att lämningsmiljön kan ses på håll.
• Tänk på att alltid kontakta länsstyrelsen innan du gör åtgärder på fornlämningar eftersom åtgärderna kan kräva tillstånd.
• Att synliggöra en fornlämning är även ett skydd för lämningen. Det är enklare att visa hänsyn till något man ser.

Lär dig mer om kulturarvet i skogen

Här kan du lära dig mer:

• På Riksantikvarieämbetets hemsida om fornvård och om biologiskt kulturarv samt Skogens historiska landskapsbild.
• På Skogsstyrelsens hemsida om kulturlämningar, biologiskt kulturarv och skogshistoria.
• För varje län har länsstyrelserna webbsidor som riktar sig till dig som är skog- och markägare.

Söker du information om enskilda fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar så finns Riksantikvarieämbetets register Fornsök och Skogsstyrelsens register Skog och historia. En annan källa är Lantmäteriets databas över historiska kartor som du hittar på Min Karta. I dessa kartunderlag finns också tillgång till LIDARbaserade terrängskuggningsbilder av markytan, där du med ett tränat öga kan se kulturlämningar avteckna sig.

Min Karta (lantmateriet.se)

Små anpassningar av skogens skötsel kan göra stor skillnad för hur skogen upplevs. Genom bara lite tanke vid utformning och genomförande av alla skötselåtgärder kan skogen göras mycket attraktivare. Bra är att också tänka på eventuella risker för besökare, till exempel rotvältor, träd som snart kan falla och upplag av virke.

Människor uppskattar äldre, stora, grova och udda träd, en skog som inte är för tät men heller inte för gles. Vatten, utsiktsplatser och platser med historia är särskilt omtyckta utflyktsmål. Variation i skogen – till exempel där tätare bestånd möter öppnare landskap eller vatten, liksom stigar som slingrar sig fram – bidrar till att göra skogsturer spännande. Klätterträd, balansgångsträd och kjolgranar är exempel på företeelser som kan förgylla barns skogsbesök.

För att skapa variation kan du exempelvis friställa karaktärsfulla träd och skapa död ved. Informera gärna om åtgärden, så sprider du kunskap om betydelsen av särskilda träd och död ved för artrikedomen i skogen. Om du gynnar olika trädslag vid röjning och gallring skapar du förutsättning för en varierad framtida skog.

Artrika brynmiljöer ger möjlighet till fler djur- och naturupplevelser och förskönar landskapsbilden – särskilt genom vårens blommor och höstens färger. Dessutom är brynmiljöer mycket viktigt för många fåglar, insekter och däggdjur. Det kan handla om bryn mellan skog och jordbruksmark, vatten och våtmarker men även skog mot vägar och kraftledningsgator. Ofta finns det också kulturlämningar eller äldre landskapselement i brynmiljöerna. Ett friställt odlingsröse är ett utmärkt habitat för bland annat insekter, kräldjur och fåglar. Den biologiska mångfalden i äldre hamlingsträd och fruktträd mår bra av att trädet friställs förutsatt att de inte är för vindkänsliga. Toppkapning eller återupptagen hamling kan då vara ett alternativ.  

Du kan anpassa skötseln till besökare i den vardagsnära skogen genom smart hyggesutformning, förlängd omloppstid och gallringar som tar hänsyn till både genomsikt och insynsskydd. Markskador, större mängder avverkningsrester och kraftig markberedning upplevs negativt men avverkningsrester kan också vara roligt att bygga kojor med. Hyggesfritt skogsbruk är ett alternativ för den som vill undvika den negativa upplevelsen av hyggen. Om du brukar hyggesfritt kan det vara fiffigt att lägga luckor eller rutor ”på” kulturlämningar, då du både stormskyddar och tydliggör dem.

Få vägledning av skogssektorns gemensamma målbilder

Skogssektorn har tagit fram gemensamma målbilder för god miljöhänsyn till friluftsliv och rekreation. Målbilderna är frivilliga och ger vägledning om god miljöhänsyn vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder i skog med produktionsmål. De är framtagna i bred samverkan med utgångspunkt från rådande skogspolitik och bästa tillgängliga kunskap för användning i praktiskt skogsbruk. Det finns i skogssektorn idag ett starkt stöd och stor samsyn om målbilderna och de är något att eftersträva anpassat till aktuell trakts specifika förutsättningar, tillsammans med lagstiftningens krav. Målbilder finns för kommunikation, närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser samt stigar och leder.

Skogsskötselserien nr 15 - Skogsskötsel för friluftsliv och rekreation (pdf)

Målbilder för god miljöhänsyn (skogsstyrelsen.se)

Berätta om din skog

Vi människor älskar berättelser. Sedan vi började kommunicera med varandra har berättelser hjälpt oss att förmedla viktig information och givit oss sätt att försöka förstå hur världen fungerar. Berättandet hänger nära samman med vårt minne och vi kommer ihåg saker bättre om vi får dem i en berättelse. Använd dig därför gärna av sagor och berättelser för att förmedla ditt budskap – då kommer du att nå fram till många människor. När man får veta mer om en plats man besöker ökar känslan för den. Det kan i sin tur leda till att man blir mer varsam med miljön runt omkring sig.

Berätta och visa

Om du berättar om en plats ökar du värdet för människor som besöker den. Det kan handla om något sevärt, som ett extra värdefullt träd eller en fornlämning, men kan också beskriva en åtgärd du har gjort och varför. När människor förstår sambanden tenderar de att både ha ökad tolerans, till exempel för en åtgärd, och vara mer försiktiga, till exempel om natur och kultur. Du kan också peka ut sevärdheter eller rekommenderade färdvägar på en karta.

Idag finns det också många digitala möjligheter att berätta både genom text, bild och ljud. Om det finns mobiltäckning på platsen kan du sätta upp en QR-kod som leder till en webbsida med informationen du vill förmedla.

Låta andra berätta

Om du gärna vill berätta om något fint, men inte kan göra det själv kan du ta hjälp. Finns det någon förening i närheten som är intresserad av att hjälpa till? Om det är ett område som används flitigt av fritids och förskolor kan kommunen ibland ha möjlighet att stötta. Är det ett skyddat område kan du kolla med länsstyrelsen om de är intresserade att bidra.

Om det är barngrupper som rör sig i området kan du till exempel göra en sagostig, en informationsslinga om allemansrätten eller en naturlekplats. En naturlekplats behöver inte vara särskilt avancerad, det kan räcka att lämna kvar några grova stockar som man kan gå balansgång på eller hugga ut några klättersteg på en stabil högstubbe. Ligger skogen nära en skola kan den bli en fantastisk resurs: en skolskog som lärarna kan använda sig av när de har undervisning utomhus.

Samverkan och dialog utvecklar den vardagsnära skogen

Om du vill utveckla den vardagsnära skogen så den inbjuder till rörelse och upplevelser – då ökar möjligheten att lyckas då du gör det tillsammans med andra. Här vill vi därför ge förslag och stöd för samverkan.

Vad är syftet med samverkan? Det är bra om du och den du ska samarbeta med har en tydlig idé om syftet med samverkan. Vad är det för frågor som ni vill lösa och hjälpas åt med att utveckla? Hur kan nytta skapas för båda?

Vilka behöver vara med? För att skapa en attraktiv skog som människor vill vistas i är det bra med kunskap från dem som kommer att nyttja skogen mest. Ligger skogen nära en skola eller kanske ett äldreboende?  Fundera över vilka personer och organisationer som kan vara bra att ha med: kommun, förening, grannar, turistföretagare eller entreprenörer.

Vilka mötesplatser finns? Fundera på om det redan finns samlingsplatser eller nätverk som du kan ansluta till eller bjud in till nya. Var kreativ och öppen för att bjuda in brett till dialog.

Hur får jag underlag för mitt arbete? Andra sätt att starta samverkan kan vara att samla in information genom en enkät, kanske uppsatt i din skog med QR kod. För att nå ut brett kan sociala medier vara lämpligt.

Mötesplats i skogen: Fördelen för skogsägare är att skogen är en fantastisk plats att mötas i. Varför inte samlas runt en brasa och låta samtalet börja?

Här hittar du en metod för samverkan och dialog i vardagsnära naturområden. Liten som stor markägare eller förvaltare kan genomföra eller ta inspiration av metoden.

Pdf: Handbok för hållbara platser (mistrasportandoutdoors.se)

Hit kan du vända dig om du får problem

Ibland gör inte folk som de borde eller som man tänkt sig. Om du upplever att besökare stör eller förstör i din skog eller om besökarna har synpunkter på hur du sköter skogen kan det uppstå konflikter. Det är bra att tänka på att det i de flesta fall handlar om besökarnas okunskap, och att den faktiskt kan avhjälpas.

Om du bjuder in till dialog på plats eller vänder dig till den grupp som behöver information så ökar du chanserna för att besökarna visar större hänsyn framöver. Med information och styrning med stigar och leder kan man till exempel öka kunskapen, sprida ut besökarna och minska på trycket på en enskild plats.

Beroende på vad problemet är så kontakta relevant målgrupp och ordna något tillsammans på platsen så att du får berätta utifrån ditt perspektiv. Har du exempelvis problem med nedskräpning eller slitage nära skola eller fritids, kontakta kommunen eller skolan/fritids. Har du till exempel problem med cykling eller ridning, samtala med den lokala cykelföreningen eller ridklubben och försök att hitta en gemensam lösning.

Är du en enskild markägare, be gärna om hjälp så att du får till en bra dialog. Kommunen har ett ansvar för friluftslivet och dessutom även för samhällsplaneringen. Därför är det hit du ska vända dig i första hand, med reservationen att olika kommuner har mycket olika förutsättningar för att hjälpa till.

Oavsett vilken väg du väljer är dialog vägen framåt. Människor tycker inte om att bli överraskade så att informera i förväg om kommande åtgärder och varför man gör dem kan vara förebyggande och bidra till ökad förståelse.  

Natur- och kulturturism i den vardagsnära skogen

Den vardagsnära skogen bär på spännande historier att visa upp och berätta om för närboende och skolor – men även för turister. Skogen ger utrymme för olika slags aktiviteter, träffar, guidningar och kurser. Även om skogen är besöksanledningen kan det för den som vill tjäna pengar på besöken många gånger vara lättare att göra det på boende, mat och annat som kan kopplas till skogsbesöken.

Intresset för att vistas i naturen ökar hos stora grupper, inte minst under längre ledigheter. Det leder till att naturturismen ökar. Enligt Visit Sweden finns det uppskattningsvis mellan 1 500 och 5000 naturturismföretagare i Sverige. Pandemin stärkte en redan uppåtgående trend för naturturismen där vandring är bland den populäraste aktiviteten. En annan trend är att upplevelser som tystnad efterfrågas allt mer.

Kulturturismen växer globalt men är inte lika tydligt definierad som naturturism. Som motiv för kulturturism har Visit Sweden pekat på sådant som att uppleva och lära sig mer om Sverige, svensk kultur, tradition och livsstil. Det finns även intresse hos utländska resenärer att besöka friluftsmuseum och hembygdsgårdar.

Världen över finns det exempel på hur leder bidrar till hälsa, fysisk aktivitet och företagande och andra kringverksamheter. I Sverige finns det idag ett stort intresse för att utveckla leder för bland annat vandring, cykling och ridning. Några viktiga saker för att tänka på vid ledutveckling är behovet av samordning och gemensam standard, skyltning, planering och budget för skötsel, marknadsföring samt tydlig kommunikation och avtal med markägare.

Naturturism (naturvardsverket.se)

Grundlagsskyddade rättigheter

Allemansrätten ger allmänheten rätt att vistas på din mark. Den är viktig för människors möjligheter till naturupplevelser och kunskap och förståelse för landskapets brukande. Överlag är kunskapen om allemansrätten god.

Allemansrätten och äganderätten är båda skyddade i grundlagen. Allemansrätten betyder att var och en har rätt att använda annans fastighet – främst för att färdas till fots och under en kortare tid uppehålla sig där. Enligt allemansrätten får besökare även cykla och rida i skog, mark och på enskilda vägar så länge inte marken skadas.

Naturvårdsverket har huvudansvaret för kommunikation och vägledning om allemansrätt. Det finns många föreningar och andra aktörer som vill värna allemansrätten och därför är med sprider information och kunskap för att underlätta för besökare och arrangörer att göra rätt i naturen.  

Gränser för skador och störningar

Allemansrätten medför skyldigheter som brukar sammanfattas med att ”inte störa, inte förstöra”. Ett avgörande från Högsta domstolen (HD) har klargjort var gränserna går rörande skador och störningar. När det gäller enskildas bruk av allemansrätten angav HD att nyttjandet inte får ske så att det medför ”nämnvärd skada eller olägenhet” för fastighetsägaren eller annan rättsinnehavare.

Det finns olika lagar som sätter ramarna för vad som är tillåtet att göra i skog och mark. Det är till exempel förbjudet att oinbjuden gå över eller uppehålla sig på någons tomt eller inom hemfridszon. Det är heller inte tillåtet att passera över plantering eller annan mark som kan skadas.

Så här kan du som skogsägare eller på annat sätt verksam i skogen arbete med allemansrätten:

• Informera om allemansrätten – ta stöd i det informationsmaterial som finns på Naturvårdsverkets hemsida.
• Genom att informera och styra besökare till stigar och leder slipper du besökare som kommer för nära ditt hus eller områden där det är mindre lämpligt att de vistas.
• Det är bra om du som markägare eller förvaltare är nåbar för förfrågningar och initiativ från till exempel närboende, föreningar eller turistföretagare som är intresserad av att bedriva verksamhet på din mark. På så sätt bidrar du till en ökad förståelsen för dig och din fastighet, samtidigt som du kan få uppslag till samarbeten och insikter på nya sätt att bruka din mark för besök och upplevelser.

Informationsmaterial om allemansrätten (naturvardsverket.se)

Lagstiftning

Anpassning till friluftsliv och rekreation finns i flera paragrafer i skogsvårdslagen. Till exempel är du som markägare vid skogsbruksåtgärder skyldig att ta hänsyn till ”allmänt nyttjade stigar, stigar av kulturhistoriskt intresse samt permanenta spår och leder”. Detta för att inte försvåra framkomligheten, men också för att bevara spåren av historiens färdvägar. 

Lagen och hänsyn till friluftsliv (skogskunskap.se)

Frivilliga avsättningar och andra insatser

En frivillig avsättning är ett område med sammanhängande produktiv skogsmark där markägare frivilligt fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada dess naturvärde, kulturmiljövärde och/eller sociala värden. Området ska finnas dokumenterat i plan eller annan handling.

Friluftslivspolitiken

Sverige har mål för friluftslivspolitiken som bland annat säger att det hållbara brukandet ska säkerställa att det finns tillgång till attraktiva kultur- och naturlandskap att utöva friluftsliv i.

Skogscertifiering

Skogscertifiering innebär att du som skogsägare åtar dig att anpassa skogsbruket efter särskilda regler. Det handlar bland annat hur du bedriver skogsbruk, vilken hänsyn du tar till miljön och villkoren för dem som arbetar inom skogsbruket. Skogsbruksplanen är en viktig del av certifieringen.

Områdesskydd och naturvårdsavtal

En stor andel av skogen som är viktig för friluftsliv och rekreation ägs av privata markägare. Det är möjligt att teckna Naturvårdsavtal för skogar med höga sociala värden (rekreations- och friluftsvärden). Även naturreservat kan inrättas för att tillgodose behov av områden för friluftslivet.  Formellt skydd av skog bör bygga på frivillighet och det är du som markägare som förväntas ta initiativ när skog ska skyddas formellt. Kontakta Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller din kommun om du är intresserad av ett områdesskydd.

Att bilda naturreservat (naturvardsverket.se)

Så går det till att skydda skog

Friluftslivet i kommunala planer

Kommunen har en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för friluftsliv. Om du vill veta mer om friluftslivet i din kommun kan du undersöka om det finns en friluftsplan eller se hur friluftslivet beskrivs i översiktsplanen. Friluftsplaner innehåller ofta kartläggning av områden som är värdefulla för friluftslivet, mål, strategier och handlingsplan för att bevara och utveckla friluftslivet. Det är bra att ha koll på planeringsarbeten i ditt område och ta kontakt med kommunen om du vill förmedla något viktigt kopplat till din skog.