Fakta om inventeringar av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Skogsstyrelsen inventerar varje år ett urval av de anmälningar om föryngringsavverkning som kommer in till myndigheten. Vi inventerar miljöhänsyn vid avverkningen och under föryngringsfasen. Syftet är att ge underlag för utvärdering av uppfyllelsen av miljömålen i skogen.
Så gör vi statistiken
Hänsynsuppföljningen genomförs som stickprovsundersökning. Ett visst antal av de avverkningsanmälningar och ansökningar om tillstånd för avverkning som kommer in till Skogsstyrelsen lottas ut för uppföljning av miljöhänsyn. Lottningen sker via ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (OSU). Stratifieringsvariablerna som tillämpats är Landsdel, storlek (större än respektive mindre än eller lika med 5 hektar) och närhet till vatten utifrån lantmäteriets vattenkarta. Inventeringen utförs 2 år efter föryngringsavverkning
Antalet objekt är anpassat för att inventeringen ska ge tillfredsställande noggrannhet, genom rullande treårsmedeltal, för landsdelarna norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland, samt hänsynstyperna biotop, kantzon och utvecklingsmark.
Skogsmarksarealer som lämnats som hänsyn vid föryngringsavverkningar redovisas här från två olika källor. Dels finns de senaste resultaten från Skogsstyrelsens Hänsynsuppföljning (HU) samt en tidsserie med skattningar från Skogsstyrelsens tidigare uppföljningsprogram Polytax.
Förklaringar
Landsdelar Redovisningen görs för fyra landsdelar: Norra Norrland, Södra Norrland, Svealand och Götaland.
Enskilda ägare: Fysisk person, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
Övriga ägare: Staten, statsägda aktiebolag, övriga allmänna ägare, privatägda aktiebolag samt övriga privata ägare.
Föryngringsavverkning: En avverkningstrakt som innefattar både avverkad areal och hänsynsareal
Nettoareal: Den faktiskt avverkade ytan, utom hänsynsmark.
Utvecklingsmark: lämnad hänsynsareal som varken är hänsynskrävande biotop eller kantzon.
Kantzoner: ytor som gränsar mot ett annat markslag, mestadels vatten eller myr.