Kulturmiljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Här hittar du statistik om andel kända kulturlämningar som påverkas vid föryngringsavverkning.
Statistiken bygger på en stickprovsundersökning av avverkningsanmälningar där avverkningen är utförd och där det finns en känd och registrerad kulturlämning. Inventeringen startade 2012 och omkring 500 objekt inventeras varje år.
Kulturlämningar påverkade vid föryngringsavverkning
Vid senaste uppföljningen 2023 var 11 procent av de kända kulturlämningarna i landet skadade eller grovt skadade vid föryngringsavverkning.
Om man lägger till ringa skador som till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador var 27 procent påverkade eller skadade.
Skadenivåerna är i nivå med de senaste årens inventeringar.
Skadenivån bland enskilda ägare har minskat under de senaste åren medan nivån hos övriga ägare varit relativt stabil. Förra året och i år har enskilda ägare en något högre skadenivå än övriga ägare har.
Norra Norrland har under alla år uppvisat ett varierande resultat, mellan låga och höga skadenivåer. I år ligger skada eller grov skada på 13 procent.
Södra Norrland utmärker sig som den landsdel som hade störst andel skada och grov skada vid årets inventering. Andelen hade ökat med 6 procentenheter till 20 procent jämfört med 2022.
Svealands skadenivåer som alltid legat lågt och sakta sjunkit, kan sägas ha planat ut och var i år 8 procent.
Andel kulturlämningar som har fått skada eller grov skada var 10 procent i Götaland, vilket är den lägsta skadenivån i den landsdelen sedan inventeringen började.
Orsaker till skador på kulturlämningar
Markberedning fortsätter vara den enskilt största skadeorsaken för kulturlämningarna. Inventeringen 2023 visar att andelen kulturlämningar med skada eller grov skada på grund av markberedning är 6 procent.
Sedan år 2015 har vi noterat om föryngringsavverkningen vid inventeringstillfället är markberedd eller inte. Skada och grov skada låg på 8 procent räknat på enbart de markberedda föryngringsavverkningarna.
Avverkningsrester orsakar skada i 2 procent av fallen och har under åren legat stabilt mellan 1 och 3 procent. Avverkningsrester klassas aldrig som grov skada.
Körskador och vindfällda träd har en skadenivå på 3 respektive 2 procent. Den låga andelen körskador kan bero på den höga andelen markberedningsskador. Körskador är svåra att uppfatta där markberedning är utförd.
Skador från andra skogliga åtgärder som stubbskörd, dikning, med mera låg vid senaste inventeringen på 1 procent.
En kulturlämning kan ha flera skador men här i statistiken är det bara den värsta skadan som vi presenterar.
Skador på kulturlämningar fördelat på lämningstyp
Den vanligaste förekommande lämningstypen i inventeringen är röjningsröse. Även husgrunder historisk tid, fossila åkrar, kolningsanläggningar, lägenhetsbebyggelser och hägnader är relativt vanliga. Fångstgrop, boplats och lägenhetsbebyggelse är de lämningstyper som har högst andel skada och grov skada.
Skador fördelat på antikvarisk status
År 2023 var 54 procent av de inventerade objekten fornlämningar och 46 procent var övriga kulturhistoriska lämningar.
Skadorna på fornlämningar upp gick till 30 procent vid inventeringen 2020 men minskade till 11 procent vid inventeringen 2023. Skadorna på övriga kulturhistoriska lämningar har länge minskat men ökade vid senaste inventeringen till 12 procent från 8 procent året innan.
Kulturstubbar och annan markering
Andel skadade eller grovt skadade kulturlämningar är högre när det inte finns någon form av utmärkning. Vid senaste inventeringen hade 15 procent av kulturlämningar skador eller grova skador men för de kulturlämningar som hade någon form av märkning var andelen 8 procent.
Minst skador finns på kulturlämningar som märkts ut med korrekt placerade kulturstubbar. Där var andelen med skador och grova skador 5 procent vid den senaste inventeringen. En kulturstubbe är 1,3 m hög (±0,5 m) och används som markering vid kulturlämningar för att signalera förekomst av en kulturlämning men även för att förhindra skador.
Högst andel kulturlämningar med korrekt placerade kulturstubbar, det vill säga när kulturstubbarna står utanför och runtom kulturlämningen, fanns i södra Norrland 38 procent, följt av norra Norrland 27 procent och Svealand 21 procent. Lägst andel korrekt placerade kulturstubbar hade Götaland med 3 procent.
Det är sällsynt att man använder annan tydlig markering som till exempel för höga kulturstubbar, stolpar och skyltar.
En majoritet av de inventerade kulturlämningar, 60 procent, har ingen varaktig markering i form av kulturstubbar eller andra tydliga indikationer. I Norra och Södra Norrland saknar 37 respektive 31 procent av kulturlämningarna markering. I Svealand saknar 44 procent av kulturlämningarna markering och i Götaland är andelen 77 procent.
Villkorsområden
Villkorsområde är ett av länsstyrelsen villkorat område omkring en fornlämning. Villkoret kan vara att markberedning och plantering inte är tillåten inom området.
Andelen skador på villkorsområden är fortsatt mycket hög, 37 procent av villkorsområdena hade skada eller grov skada vid inventeringen 2023.
Skador av markberedning stod för 23 procent och körskador för 12 procent. I Södra Norrland var 66 procent av villkorsområdena skadade eller grovt skadade. Den enskilt största skadeorsaken var markberedning.
