Artskydd - vad gäller?
Alla vilda fåglar samt vissa utpekade växter och djur är fridlysta genom artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att på olika sätt skada eller störa dem.
Ansvaret ligger hos markägaren
Om du planerar att göra en avverkning är det du som markägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn, och anpassa din tänkta åtgärd så de fridlysta arterna inte påverkas på ett förbjudet sätt. Även gallring och andra skogsbruksåtgärder som riskerar att påverka fridlysta arter negativt kan behöva anmälas för samråd till Skogsstyrelsen. Genom att använda en förebyggande strategi, där fridlysta arter beaktas redan tidigt i planeringen, får du stöd för hur du kan göra och en bättre förutsebarhet. Skogsbruket har ett stort ansvar för genomförande av det förebyggande arbetet och myndigheterna kan stödja det.
När behöver en anmälan om samråd lämnas in till Skogsstyrelsen?
Avverkningar över 0,5 hektar ska alltid anmälas till Skogsstyrelsen. Dessutom ska vissa andra åtgärder, exempelvis maskinell gödsling alltid anmälas för samråd enligt föreskrifter till miljöbalken. När det gäller andra inte direkt utpekade skogsbruksåtgärder, exempelvis gallringar och röjningar, behöver markägaren själv göra en bedömning av om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. I så fall behöver en anmälan om samråd göras.
Vid bedömningen av vad som är en väsentlig ändring av naturmiljön bör följande beaktas:
- områdets karaktär och känslighet
- åtgärden som sådan (en röjning är generellt en mildare åtgärd än en avverkning)
- åtgärdens inverkan på naturmiljön
- Dessutom bör påverkan på fridlysta arter och deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser vägas in i bedömningen. För fåglar behöver man beakta om deras bon eller ägg riskerar att skadas eller om de störs på ett förbjudet sätt.
När är hänsynen tillräcklig?
Utgångspunkten för artskyddsförordningen är att skydda fridlysta arter. Därför behöver du ta sådan hänsyn att den planerade skogsbruksåtgärden inte påverkar fridlysta arter på ett förbjudet sätt.
Om det inte går att göra tillräckliga anpassningar för att undvika att fridlysta arter påverkas negativt, är det enligt artskyddsförordningen förbjudet att genomföra åtgärden utan dispens.
Myndigheternas ansvar
Myndigheterna, i det här fallet Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, har en stödjande roll när det gäller genomförandet av den förebyggande strategin för artskydd i skogen. I rapporten Artskydd i skogen – strategier och arbetssätt för förebyggande åtgärder (2023/15) har myndigheterna också tagit fram förslag på hur en förebyggande strategi kan se ut och genomföras. Genom att ha en tydligt stödjande roll kan myndigheterna underlätta för skogsbruket att genom planering och hänsyn förebygga att förbuden i artskyddslagstiftningen överträds. Det pågår ett intensivt arbete med att ta denna stödjande roll i form av stärkt samverkan, genomföra utbildning och information, utveckla stödmaterial, utveckla hänsynsredovisningen samt lägga mindre fokus på ärenden där tillräcklig hänsyn har angetts i anmälan.
Därutöver utvecklar Skogsstyrelsen sin tillsyn genom att i större omfattning initiera tillsyn i ärenden där det saknas kända artfynd samt att på sikt öka omfattningen av sin tillsyn av verksamhetsutövarnas egenkontroll enligt miljöbalken.
Möjlighet att överklaga beslut
En viktig del i hanteringen av artskyddsärenden är att Skogsstyrelsen ska dokumentera bedömningar och fatta beslut om den hänsyn som ska tas till arter. Beslut kan överklagas, vilket bidrar till ökad rättssäkerhet.
Det finns möjlighet att söka dispens från artskyddsförordningens förbud. Dispens söks hos länsstyrelsen.
Rätt till ersättning
Högsta domstolen har i en dom från våren 2023 slagit fast att markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen på grund av artskyddsförordningen. Under speciella omständigheter kan det dock eventuellt finnas rätt till ersättning enligt allmänna principer. Enligt Högsta domstolen förutsätter det att inskränkningen avsevärt har försvårat den pågående markanvändningen inom berörd del av fastigheten, att inskränkningen i det enskilda fallet är så särskilt betungande att det inte framstår som rimligt att den enskilde ensam får bära konsekvenserna av inskränkningen samt att markägaren har ansökt om, men nekats dispens enligt artskyddsförordningen.
Finns den fridlysta arten i ett område som prioriteras för områdesskydd?
Skogsstyrelsen och länsstyrelserna ska alltid bedöma om området där det finns en fridlyst art är prioriterat för formellt områdesskydd (naturreservat eller biotopskyddsområde). Det finns en nationell strategi som talar om hur den prioriteringen ska göras.