Barr
. Foto Michael Ekstrand

Skogliga konsekvensanalyser (SKA15)

Skogsstyrelsen gör regelbundet i samarbete med SLU skogliga konsekvensanalyser (SKA). Det innebär att man utifrån ett antal olika scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknar vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Informationen kan sedan användas som beslutsunderlag i frågor som rör skogens långsiktiga användning. Den senaste skogliga konsekvensanalysen är gjord 2015 och kallas för SKA 15.

I SKA 15 har analyser gjorts inom tre tematiska områden:

  • Virke - en studie där tillgång på råvara jämförs med förbrukning i en så kallad virkesbalans.
  • Miljö - fokus på biologisk mångfald bland annat genom en analys av miljömålsvariabler och tillämpning av nya metoder för artmodellering
  • Klimat - beskriver hur klimatförändringar inkluderats i SKA 15 och effekterna på resultatet. Här diskuteras också tänkbara ytterligare effekter som inte kunnat modelleras i beräkningarna.

Informationen som kommer fram genom SKA 15 kan ge svar på många olika frågor. Hur mycket kan avverkas i framtiden utan att skogsbrukets uthållighet påverkas? Vilka effekter får det på skogens naturvärden? Hur påverkar klimatförändringar skogen och skogsbruket?

Ladda ner SKA för egna analyser

Du kan ladda ner de fullständiga resultaten från SKA i form av Excel-filer. Resultaten är fria att använda för vidare analyser av olika slag, till exempel

  • den svenska virkessituationen, inklusive tillgång på skogsbränsle
  • ekologiska konsekvenser
  • skogens roll i arbetet med att motverka klimatförändringar

Resultat

Resultaten visar att Sverige har ett gott skogstillstånd vilket innebär att skogen långsiktigt kan ge en hög virkesavkastning. Flera miljövariabler (såsom mängden död ved, arealen gammal skog med mera) förväntas utvecklas positivt. Samtidigt visar scenarier på en utveckling som kan innebära problem för biologisk mångfald, skogens betydelse för friluftsliv och rekreation samt för rennäringen. Dessa problem är kopplade till att skogen på den brukade marken förväntas bli allt yngre och tätare.

Ett annat tänkbart problem är att andelen granskog förväntas öka i Götaland och södra delen av Svealand, vilket innebär en minskad riskspridning. Det kan även leda till problem för den biologiska mångfalden och skogens värde för friluftsliv och rekreation.

Skogsstyrelsens slutsatser

Skogsstyrelsen bedömer att med nuvarande förutsättningar kommer den högsta hållbara avverkningsvolymen för perioden 2020-2029 att ligga i intervallet 95-100 miljoner skogskubikmeter (m3sk) per år. Det betyder att den faktiska avverkningen i genomsnitt per år för hela perioden inte bör överstiga den volymen.

Det finns utrymme för att öka den totala användningen av rundvirke fram till 2030 jämfört med 2013 utan öka importen. Framförallt är det användningen av lövträd som kan öka. Geografiskt är det främst i norra Sverige som det finns ett utrymme för ökning.

Under perioden 2020-2029 finns det möjlighet att öka användningen av grot, spill i form av grenar och toppar, från avverkningar från dagens nivå på cirka 10 TWh till 30 TWh. Även detta är möjligt främst i Norrland. Konkurrensen från storskalig sopförbränning gör dock att denna utveckling är osäker.

  • Senast uppdaterad: 2017-03-21