Fakta om undersökningen Fastighets- och ägarstruktur

Här beskrivs definitioner som används i statistiken och hur statistiken tas fram.

Vid fastighetstaxeringen av lantbruksenheter indelas mark i olika ägoslag enligt vad som föreskrivs i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Statistiken grundas på de två ägoslag som omfattar produktiv skogsmark, under perioden 1999 till 2016. I den allmänna fastighetstaxeringen 2017 delades ägoslaget produktiv skogsmark i två kategorier den ena med respektive utan avverkningsrestriktion. Produktiv skogsmark som presenteras i detta statistiska meddelande bygger således på en summering av dessa två ägoslag.

Definitioner och förklaringar

Deklarerad produktiv skogsmark i detta statistiska meddelande är summan av det som i fastighetstaxeringslagen benämns produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner. Definitionerna i fastighetstaxeringslagen 2 kap 2 § är följande för produktiv skogsmark:

Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner

Produktiv skogsmark som inte omfattas av avverkningsrestriktioner.

Produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner

Produktiv skogsmark som omfattas av avverkningsrestriktioner. Med produktiv skogsmark avses detsamma som i 2 § skogsvårdslagen (1979:429). Med avverkningsrestriktioner avses avverkningsförbud, krav på överhållning, maximering av hyggesstorlek eller virkesuttag eller barrskogsförbud enligt bestämmelser om naturreservat eller biotopskyddsområden.

Avrundning

Vid fastighetstaxeringen redovisar ägarna produktiv skogsmark i hela hektar vilket medför avrundningseffekter. Areal produktiv skogsmark måste därmed vara minst ett hektar per taxeringsenhet för att ingå i statistiken.

2-hektarsregel

Vid fastighetstaxeringen tillämpas en 2-hektarsregel som innebär att marken till ett småhus, vars totala areal tomt samt produktiv skogsmark understiger 2 hektar, klassificeras som tomtmark. En lantbruksenhet med endast en hektar produktiv skogsmark ingår således i statistiken om enhetens totala areal överstiger två hektar.

Ägarklassificering

För att beskriva ägarstrukturen för produktiv skogsmark i Sverige används ägarklassificeringen nedan. Ibland används ägarklassen ”Okänd” då ägare vars ägande inte kunnat klassificeras enligt nedan eller om areal inte kunnat knytas till en ägare.

Staten

Svenska statliga myndigheter, fonder, stiftelser med mera i vars uppdrag ingår att förvalta statlig svensk skogsegendom. Ex. Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen.

Statsägda aktiebolag

Aktiebolag vars aktier till mer än 50 procent förvaltas av det svenska regeringskansliet, exempelvis  Sveaskog AB,.

Övriga allmänna ägare

Svenska kommuner, regioner och landsting samt av dessa ägda aktiebolag (mer än 50 procent av aktierna), stiftelser, fonder med mera.

Privatägda aktiebolag

Aktiebolag som inte är statsägt aktiebolag och inte heller av kommuner eller landsting ägda aktiebolag enligt definition under Övriga allmänna ägare.

Enskilda ägare

Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.

Övriga privata ägare

Religiösa samfund inklusive Svenska kyrkan, stiftelser, fonder med flera  som inte ingår i allmänna ägare. Ekonomiska och ideella föreningar, bysamfälligheter, gemensamhetsskogar, allmänningar, besparingsskogar, pensionsfonder, häradsallmänningar med mera.

Skogsägande och unika ägare

Definitionen av skogsägare som används genomgående i detta statistiska meddelande är: skogsägare (fysiska personer) är den som själv eller tillsammans med någon äger minst 1,0 hektar produktiv skogsmark.

Utländskt ägande

Utländskt ägande definieras i detta SM som att ägaren inte har en svensk adress och det land som redovisas som land är ägarens adressland.

Taxeringsenheter och Brukningsenheter

I Skatteverkets fastighetstaxeringsregister klassas en skogsfastighet som taxeringsenhet medan definitionen brukningsenhet genomgående används i Skogsstyrelsens bearbetning. Anledningen till at begreppet brukningsenhet används är dess koppling till skrivningar i Skogsvårdslagen (1979:429). Följande skillnader finns mellan definitionerna:

Taxeringsenhet ska vara belägen i en och samma kommun och får inte omfatta egendom med olika skattepliktsförhållanden. (Det innebär att fysiska personer, företag med flera kan äga en eller flera taxeringsenheter i samma kommun och dessutom taxeringsenheter i andra kommuner.)

Brukningsenhet utgörs av den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.

Utboägd, närboägd eller delvis utboägd brukningsenhet

Brukningsenheter indelas i tre olika klasser utifrån var den är belägen i förhållande till ägarens bostadsadress. När brukningsenheten har en ägare är den

•          utboägd om en eller samtliga skogsägaren bor i en annan kommun än den där brukningsenheten är belägen,

•          närboägd när en eller samtliga skogsägare bor i samma kommun som brukningsenheten är belägen.

•          delvis utboägd om minst en ägare bor i en annan kommun än den där brukningsenheten är belägen

Så gör vi statistiken

Arbetet med att ta fram statistiken har inneburit att strukturera data i en databas och därefter beräkna de variabler som saknas för att kunna ta fram tabeller om t.ex. utboägande per brukningsenhet. De bearbetningar som har utförts har genomförts i SQL. Arbetet har vidare inneburit indelningar i de ägarklasser som finns under avsnittet om Definitioner och förklaringar och Ägarklassificering. Den slutliga bearbetningen har bestått i att sammanställa statistiken i dessa tabellstrukturer, göra kontroller mellan olika tabeller, kontroller i förhållande till de senast presenterade resultaten samt en jämförelse med RAPPORT 2020.

Allmän fastighetstaxering (AFT) av lantbruksenheter genomförs från och med år 1988 vart sjätte år (undantag finns dock). 2017 genomfördes den senaste allmänna fastighetstaxeringen för lantbruksenheter (AFT17). Från och med år 2003 görs förenklade fastighetstaxeringar (FFT) mellan varje AFT. Fastighetstaxeringen bygger på den deklaration som fastighetsägaren fyller i och lämnar till Skatteverket. Förfarandet är lite olika beroende på om det är en AFT eller en FFT samt beroende på ett antal olika förutsättningar. I vissa fall skickas ett förslag till fastighetsägaren och i andra fall en full deklaration (komplett uppgiftsinsamling). Uppgifterna från fastighetstaxeringen av lantbruk samlas i Skatteverkets fastighetstaxeringsregister (FTR). Nytt vid insamlingen vid AFT17 var delningen av ägoslaget produktiv skogsmark.

Statistikens tillförlitlighet
Statistik om olika ägargruppers innehav av produktiv skogsmark samlas in av Riksskogstaxeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och av Skatteverket genom Allmän fastighetstaxering (AFT) av lantbruksenheter. Vid Riksskogstaxeringen och fastighetstaxeringen av lantbruk används ungefär samma definition av produktiv skogsmark (se definitioner i kapitlet ovan). Metoderna för insamling varierar dock och därav kan insamlingarna redovisa olika areal produktiv skogsmark. Riksskogstaxeringen gör mätningar på provytor i fält medan fastighetstaxeringen bygger på uppgifter från skogsägarna själva som anges i blanketten vid fastighetstaxeringen. Den källa som används i detta statistiska meddelande är fastighetstaxeringen med viss förbearbetning av Statistiska centralbyrån (SCB).

Om kvaliteten i den presenterade statistiken kan sägas att den är helt beroende av att de uppgifter som fastighetsägarna anger i sin deklaration är riktiga. Vidare finns ett antal vanliga kvalitetsbrister som generellt är förknippade med register och registerbearbetningar. Exempel på vanliga kvalitetsbrister i register är ofullständighet, uppgifter saknas för delmängder och att gamla uppgifter  inte har uppdaterats. I de fall de går att upptäcka utifrån summeringar och bearbetningar går de oftast att kvantifiera men då det handlar om uppgifter som inte är uppdaterade är de mycket svårare att upptäcka. Vidare finns till exempel viss eftersläpningseffekt då det tar tid innan köp, byte eller gåva av fastighet registreras

Annan statistik

Riksskogstaxeringen publicerar officiell statistik om areal produktiv skogsmark i Sverige. Vidare publiceras även areal med fördelning på ägarklasser.

Även SCB publicerar statistik från genomförda fastighetstaxeringar av lantbruk och vissa tabeller om skogsägande finns publicerade där.

  • Senast uppdaterad: 2022-05-24