Fakta om undersökningen åtgärder i skogsbruket

Skogsstyrelsen har publicerat åtgärdsstatistik för skogsbruket sedan 1940-talet. Metoderna har varierat men syftet har genomgående varit att kvantifiera omfattningen av de väsentligaste skogliga åtgärderna i det svenska skogsbruket. Den nuvarande rutinen för åtgärdsstatistik inom storskaligt skogsbruk har varit i drift sedan 1983. Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik.

Statistiken omfattar arealer utförda åtgärder i skogen och antal plantor för hjälpplantering. Statistiken redovisas med fördelning på ägarklass och landsdel.

Mer information om undersökningen finns här och i kvalitetsdeklarationen nedan.

Definitioner och förklaringar

Storskaligt skogsbruk
Det storskaliga skogsbruket definieras som företag med skogsmarksinnehav på minst 5 000 hektar. Populationen uppgår till cirka 100 företag.

Småskaligt skogsbruk
Med småskaligt skogsbruk avses brukningsenheter som inte tillhör det storskaliga skogsbruket och som omfattar minst 6 hektar skogsmark. Populationen uppgår normalt till ca 200 000 brukningsenheter.

Brukningsenhet
Med brukningsenhet avses skogsfastigheter i samma kommun och med samma ägarkonstellation. I undersökningen ingår brukningsenheter med minst 6 hektar skogsmark.

Allmänna ägare
Sammanslagning av klasserna Staten, Statsägda aktiebolag och Övriga allmänna ägare. Benämns historiskt som Allmänna ägare.

Staten
Svenska statliga myndigheter, fonder, stiftelser med mera i vars uppdrag ingår att förvalta statlig svensk skogsegendom, exempelvis Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

Statsägda aktiebolag
Aktiebolag vars aktier till mer än 50 procent förvaltas av det svenska regeringskansliet som exempelvis Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag och Akademiska Hus AB.

Övriga allmänna ägare
Svenska kommuner och landsting samt av dessa ägda aktiebolag (mer än 50 procent av aktierna), stiftelser, fonder med flera.

Privata ägare
Sammanslagning av klasserna Privatägda aktiebolag, Enskilda ägare och Övriga privata ägare.

Privata aktiebolag
Aktiebolag som inte är statsägt och inte heller av kommuner och landsting enligt definitionen under Övriga allmänna aktiebolag.

Enskilda ägare
Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.

Övriga privata ägare
Religiösa samfund inklusive Svenska kyrkan, stiftelser, fonder med flera som inte ingår i offentliga ägare. Ekonomiska och ideella föreningar, bysamfälligheter, gemensamhetsskogar, allmänningar, besparingsskogar med flera som exempelvis Skogssällskapet, pensionsfonder, Södra Skogsägarna ekonomiska förening och häradsallmänningar.

Övriga ägare
Ibland förekommer kategorin Övriga i tabellerna och avser då summan av de ägarkategorier som inte specifikt nämns i tabellen. Det betyder att innehållet av kategorin ”Övriga” kan variera mellan olika tabeller.

Så gör vi statistiken

Uppgifterna bygger på resultat från undersökningen Åtgärder i skogsbruket som är uppdelad i storskaligt och småskaligt skogsbruk. De är båda enkätundersökningar. Den förstnämnda är en totalundersökning bland de cirka 100 största skogsägarna i landet. Den senare är en stickprovsundersökning som omfattar cirka 2 500 respondenter. Tillsammans ger de undersökningen en helhetsbild av åtgärder i det svenska skogsbruket.

För det storskaliga skogsbruket med en produktiv skogsmarksareal över cirka 5000 hektar lämnas uppgifter in via en Excelfil. För övriga skogsägare, större delen av det privata skogsbruket och en stor del av övriga allmänna skogsägare utför Skogsstyrelsen årligen en slumpmässig urvalsundersökning där markägare svarar via en webbenkät.

Statistikens tillförlitlighet

Uppgifter om utförda åtgärder i skogen baseras på de två enkätundersökningarna.

Uppgifterna är utformade så att de tillsammans täcker nästan hela skogsbruket. I denna undersökning ingår inte privatpersoner som äger mer än 5 000 hektar eller formellt skyddad mark på produktiv skogsmark, dessa består sammantaget av cirka en miljon hektar. Enkäten till det storskaliga skogsbruket är näst intill heltäckande och svaren antas vara av god kvalitet. Svarsbortfall hanteras genom imputering av tidigare års svar där sådana finns. Där tidigare års svar saknas tillämpas en vägd medelvärdesimputering baserat på markägandet per län. 2021 var bortfallet i det storskaliga skogsbruket cirka 2,5 procent.

Uppgifterna för det småskaliga skogsbruket innehåller en viss osäkerhet på grund av att det är en stickprovsundersökning. Osäkerheten redovisas bland annat i form av felmarginaler tillsammans med punktskattningarna från 2019 och framåt.

Från och med 2019 utfördes undersökningen för det småskaliga skogsbruket som en webbaserad enkät i stället för som tidigare en intervju, bortfallet ökade då kraftigt och svarsfrekvensen var cirka 52 procent (tidigare cirka 70 procent med intervjuer). Förenklingar av enkäten gjordes och möjligheten att ringa in svaren lades till 2020 och svarsfrekvensen ökade då till 64 procent. För 2021 var svarsfrekvensen 60 procent. Ytterligare förbättringar ska göras till kommande års undersökningar. Det är inte säkert att intervjuer hade ökat svarsandelen då det är märkbart svårare att nå markägare via telefon för varje år som går. Trots detta så är kvaliteten i skattningarna relativt goda, generellt redovisas inga punktskattningar som har ett relativt medelfel över 20 procent och de flesta punktskattningar ligger en bit under det.

Det kan konstateras en osäkerhet kring svaren på frågan om hjälpplantering och plantering där det är osäkert om omplantering ingår och om respondenter svarar lika. Uppgifter om dikesrensning, skyddsdikning och markavvattning ingår även i enkäten men det är osäkert om respondenterna tolkar frågorna på samma sätt, därför redovisas ej resultatet av dessa men frågan ska utredas.

Totaler för hela landet och för samtliga ägarklasser har högre kvalitet, ett relativt medelfel på cirka 5 procent. Skattningar per landsdel har vanligen ett medelfel på cirka 10 procent. För ägarklasser är medelfelet lågt för offentliga och privata ägare, cirka 3 procent men högre, cirka 10 procent, för enskilda ägare. Detta beror på att det nästan inte finns några enskilda ägare i det storskaliga skogsbruket utan det mesta av dessa skattningar kommer från urvals-undersökningen vilket ger lite högre medelfel.

Från och med 2019 har redovisningen av treårsmedelvärden frångåtts då dessa inte varit motiverade av kvalitetsskäl. Däremot har redovisningen komprimerats till landsdel eller ägartyp och redovisas inte längre per län.

Felmarginaler i statistiken

Från och med publicering avseende år 2019 publiceras felmarginaler tillsammans med statistiken. Anledningen är att det ska bli enklare för statistikens användare att själva bedöma osäkerheten i skattningarna. Felmarginalen redovisas som ett intervall som man lägger utanpå skattningen. Som exempel skattades röjning under 2020 till 497,0 ±38,3 tusen hektar. Vilket ger intervallet 458,7-535,3 tusen hektar. Det är ett så kallat 95 procentigt konfidensintervall och innebär att om man skulle upprepa undersökningen så skulle vi i 19 fall av 20 täcka in det sanna (men okända) värdet i hela populationen. Felmarginalerna publiceras i Skogsstyrelsens statistikdatabas på webben. Det finns mer att läsa om felmarginaler på Statistiska Centralbyråns hemsida: https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/kvalitet-i-statistiken/felmarginaler/ 

Bra att veta

Det bör poängteras att gränserna mellan det stor- och småskaliga skogsbruket är flytande. Ett visst företag kan det ena året tillhöra det småskaliga skogsbruket medan det ett annat år tillhör det storskaliga skogsbruket. Populationstillhörigheten bestäms helt av de arealgränser som definierar populationerna. Detta innebär att förändringar mellan olika år inom till exempel det storskaliga skogsbruket till viss del kan bero på att företag ”vandrar” mellan populationerna.

Annan statistik om skogsvårdsåtgärder

Även statistik från Riksskogstaxeringen finns för att beskriva skogsvårdsåtgärdernas utveckling över tiden. Uppgifterna från Riksskogstaxeringen beräknas från ett stickprov och är därför behäftat med urvalsfel men har obetydliga andra fel. Flertalet av Riksskogstaxeringens uppgifter insamlas på provytenivå, och inte på beståndsnivå. Detta påverkar i flera fall resultatens nivå och försvårar direkta jämförelser.

Återväxtuppföljningen beskriver återväxternas kvalitet och förutsättningar för den framtida skogsproduktionen. Vid inventeringen registreras bland annat antal godkända huvudplantor per trädslag, markberedningsmetod och föryngringsmetod.

Elektronisk publicering

Samtliga resultat finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Där kan du sammanställa data i valfritt format för nedladdning till din egen PC eller läsning på bildskärm. 

  • Senast uppdaterad: 2022-08-25