Rönnbär.

Tankeväckande kunskapsseminarium om politik för ett hållbart skogsbruk

Vad menas med en politik för ett hållbart skogsbruk och hur nås de jämställda målen om produktion och miljö? Skogspolitiken stod i fokus på skogsprogrammets fjärde kunskapsseminarium.

Skogsprogrammets kunskapsseminarier 2020 syftar till att skapa en gemensam kunskapsbild genom fördjupning och goda exempel utifrån ett antal tematiska områden. På det fjärde och sista kunskapsseminariet i december var temat skogspolitiken. Vad menas med en politik för ett hållbart skogsbruk och hur nås de jämställda målen om produktion och miljö?

– Som skogsminister, ansvarig för både produktion och miljö, kommer jag att göra allt jag kan för att bidra till att skapa samsyn och framtidstro, sa landsbygdsminister Jennie Nilsson i sin inledning.

Regeringen håller på att ta fram en nationell bioekonomisk strategi.

– Vi måste säkra den framtida tillgången på inhemsk biomassa och se till industrins konkurrenskraft. Utan lönsamhet finns ingen möjlighet att utveckla en växande svensk bioekonomi eller att nå våra ambitiösa klimatmål.

Här följer några korta nerslag från seminariet.

  • Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen, menade att vi bör styra över från begrepp som uthålligt skogsbruk, hållbart skogsbruk och i stället prata om hållbar utveckling. Det är lättare att nå en samsyn om det.
  • Peter Holmgren, Future Vistas AB, sade att det finns en tydlig koppling till hållbar utveckling i FN:s strategiska plan för utvecklingen i skogen. Vi får inte fastna i att försöka definiera hållbart skogsbruk. Vi ska istället se vilka nyttor skogen kan leverera. Människan måste stå i centrum.
  • Emma Sterky, Agenda 2030, tog upp att Agenda 2030 har skapat ett gemensamt språk. Vi kan prata till varandra och gemensamt relatera till de 17 målen. Alla aktörer i samhället behöver samarbeta för att gemensamt uppnå målen.
  • I ett panelsamtal med Peter Roberntz, WWF, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen, Åke Granström, Svenskt Friluftsliv och Michael Lehorst, Sveriges Hembygdsförbund sades bland annat att det behövs tydligare ramar. Vi behöver också få med de sociala värdena för att få en acceptans hos allmänheten för brukandet av skogen. Skogsbruket är avgörande för vårt lands ekonomi och vi behöver forskningsresurser för att komma ännu längre. Vi måste definiera hållbart skogsbruk utifrån det vi vet idag. Det måste preciseras och utgå från grundläggande biologiska principer, ekologiska principer. Vilka av människors behov ska gå före och på bekostnad av andra arter? Skogsbruket måste förhålla sig till en hållbar skogsförvaltning och förhålla sig till en hållbar landskapsanvändning av skogen.
  • I nästa panelsamtal med Viveka Beckeman, Skogsindustrierna, Hannele Arvonen, Sveaskog och Paul Christensson, LRF Skogsägarna, lyftes privata markägares behov av långsiktiga spelregler. Handlar om tillit till systemet. Viktigt att lyfta fram det positiva som görs. Bort från polarisering, få en mer balanserad dialog. Viktigt att sätta människan i centrum. Lagtillämpningen ser olika ut över landet. Vi behöver en enhetlig rättstillämpning och diskussionen om tjänstemannaansvar bör aktualiseras. Vi måste bygga på tilltro. Många skogsägare känner sig misstrodda och kan vi komma över detta så får vi ett mycket bättre samarbete.
  • I det tredje panelsamtalet med Åsa Håkansson, Preem, Ulf Johansson, IKEA, Leif Öster, Naturturismföretagen och Stefan Forsmark, Sametinget, sades bland annat att stora kalhyggen, plantering av contorta och så vidare, försvårar för traditionell renskötsel. Skogsägarna är beroende av en konkurrenskraftig skogsindustri, som är beredd att betala för råvaran. Skogsägare måste känna att en investering i till exempel skogsvård ger avkastning. Skogsprogrammet kan vara ett gott exempel i världen – visa hur vi i Sverige kan enas i ett faktabaserat ansvarsfullt skogsbruk och samtidigt skapa ett förtroende för de svenska skogsprodukterna på världsmarknaden.
  • Peter Holmgren, Future Vistas AB, reflekterade från ett internationellt perspektiv över vad som sagts i panelsamtalen. Han uppmanade till att tänka större, relatera samhällsmål i stort och våga koppla på tåget för hållbar utveckling. Den verkliga konflikten finns i vem ska bestämma - central planering eller delegerat ansvar? Studera andra länder, hur går det till där?

Proposition om skogsprogrammet

Landsbygdsminister Jennie Nilsson avslutade dagen. Regeringen har för avsikt att gå till riksdagen med en proposition kring ett vidareutvecklat arbete avseende skogsprogrammet. Alla synpunkter som kommit in under seminarieserien är ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet, inklusive Skogsutredningen och dess förslag.

– Vi kommer att undersöka var det finns politisk majoritet för olika delar av förslagen, sade Jennie Nilsson.

200 deltagare

Seminariet arrangerades av Näringsdepartementet och Skogsstyrelsen. Det hölls på grund av pandemin i form av ett webbinarium. De närmare 200 deltagarna kunde lämna inspel till den fortsatta utvecklingen av skogsprogrammet. Skogsprogrammets årskonferens blir den 2 februari 2021.

 

  • Senast uppdaterad: 2021-08-17