Grip on Lifes logotyp och dekormönster.

Kunskap och kapacitet att genomföra åtgärder

Vi samlar kunskap och bygger kapacitet för att förbättra arbetet med åtgärder i skogslandskapets vattendrag och våtmarker, men även för att underlätta en hållbar användning av våra naturresurser i Natura 2000-områden. Det här arbetet är ett av projektets fyra delområden.

Runt om i landet finns stor erfarenhet och kunskap såsom modeller och metoder för planering, återställningsarbete och uppföljning. Likaså finns målbilder för skogsbrukets hänsyn vid vatten, som skogsnäringen och myndigheter har utvecklat gemensamt. Behovet att sprida all denna kunskap är stort. Dessutom bygger vi ytterligare ”muskler” för åtgärdsarbetet genom att utveckla nya metoder och skapa demonstrationsområden.

Ta tillvara erfarenhet och kunskap

Vi ska dokumentera metoder för restaurering och uppföljning av vattendrag och våtmarker, men också ta fram, utveckla och sprida metoder och arbetsmodeller som kan förbättra och effektivisera åtgärdsarbetet kring vattendrag och våtmarker, exempelvis:

  • återuppta uppföljningen av åtgärder som genomförts i tidigare Life-projekt och dokumentera dessa
  • ta fram manualer och filmer för vattendragsrestaurering, utveckla metoder för uppföljning genom drönarfotografering och bildanalys
  • sprida kunskap om ett verktyg för prioritering av åtgärder ur ett avrinningsområdesperspektiv (metoden kallas Samlad Åtgärdsplan för Vatten, SÅV)

Samverkan och lokalt engagemang

I Grip on Life testar vi två olika metoder för att stimulera lokalt engagemang för skydd och åtgärdsarbete vid särskilt viktiga vattendrag. En metod kallas ”Smultronställemetoden”, där vi engagerar markägare som själva får lyfta fram värden och potentiella åtgärder vid vatten. Metoden är utvecklad i Kalmar län och ska nu spridas till andra delar av landet.

Den andra metoden är utvecklad i Jönköpings län och handlar om att skapa avtal för vattenförvaltning tillsammans med större skogsägare kring särskilt värdefulla vattendrag. Det innebär att skogsägaren tar på sig att bedriva ett extra hänsynsfullt skogsbruk och göra särskilda insatser för att förbättra vattendragets status.

Ekosystemtjänster och växthusgaser

Vi kartlägger ekosystemtjänster inom Emåns avrinningsområde med särskilt fokus på våtmarkernas roll för vattenbalans (det vill säga det vatten som kommer till, lagras i och försvinner från ett område) och andra viktiga ekosystemtjänster som våtmarkerna levererar, exempelvis vattenrening och lekområden för fisk. Dessutom undersöker vi våtmarker som restaurerats inom projektet Life to Ad(d)Mire och utvärderar deras funktion ur ett växthusgasperspektiv. Framför allt studerar vi hur flöden av koldioxid och metan till och från myrar i Jönköping och Jämtland har förändrats av restaureringsåtgärder.

Demonstrationsområden och utbildning

För att kunna visa metoder för skogsbruk som minimerar påverkan vattendrag och våtmarker, och bygga upp en kapacitet att arbeta med detta, tar vi fram ett stort antal demonstrationsområden. Det är framför allt de fyra skogsägarföreningarna som runt om i landet skapar vattendragsslingor riktade till sina medlemmar och entreprenörer. Skogsstyrelsen kommer dessutom att ta fram demonstrationsområden för att visa på hur kontinuitetsskogsbruk och naturvårdande skötsel kan vara viktiga verktyg för skogsbruk nära vatten.

Genom utbildningar av både studenter och lärare, samt genom vattendragsvandringar, bygger vi upp viktig kompetens för att öka kunskap om ekologiska värden och för att förbättra skogsbrukets hänsyn vid vatten.

Flodpärlmusslan i fokus

Flodpärlmussla är en viktig och hotad art inom Natura 2000-nätverket. I projektet ska Länsstyrelsen i Västmanland, tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skinnskatteberg, skapa ett informationscenter för flodpärlmussla som kan användas vid utbildningar för framtida skogsentreprenörer.

  • Senast uppdaterad: 2020-04-03