Förändrat klimat stor utmaning

Klimatförändringarna kommer att medföra stora utmaningar för skogsbruket i framtiden, menar experterna. Längre perioder av torka sommartid i vissa delar av landet kan bli vanligare, något som Skogseko belyser i den första delen om skogsbruk i ett förändrat klimat.

Det är i Götaland, Svealand och delar av Norrlandskusten som risken för torka under sommaren ökar. Kanske kan man säga att läget i år är en påminnelse om hur det kan bli i framtiden.

På Öland och Gotland har situationen varit och är fortfarande extrem med mycket låga grundvattennivåer. Redan i januari uppmätte SGU de lägsta grundvattennivåerna sedan 1970-talet. Sedan förvärrades läget ytterligare.

Orsaken till de låga grundvattennivåerna i år beror helt enkelt på att det kommit lite regn och snö under en ganska lång tid.

– Ofta fylls grundvattenreserverna på under vinterhalvåret när det kommer mycket nederbörd och avdunstningen är liten. Men när det gäller östra Götaland så fylldes reserverna inte på under vintern och det var låga nivåer redan förra sommaren, säger Anna Eklund, hydrolog på SMHI och en av dem som informerar om klimatförändringarna och hur olika delar av Sverige kommer att påverkas.

Nu är det kanske lätt att tro att det kommer att bli nederbördsfattiga och soliga somrar i södra Sverige i framtiden. Men så är det inte riktigt – även om det förstås också kan förekomma:

– Vi tror att nederbörden faktiskt kommer att öka sommartid, men eftersom temperaturen också ökar så avdunstar vattnet snabbare.

Ett varmare klimat medför också längre växtsäsonger, vilket gör att mer vatten går åt.

– Då nederbörden faller på sommaren, så kommer den i större utsträckning att falla som intensiva skyfall, för den typen av väder blir också vanligare när det blir varmare, tillägger Anna Eklund.

Men för forskarna är det svårt att med säkerhet säga hur stor klimatförändringen och dess effekter blir. Därför arbetar man med klimatscenarier som utgår från olika utsläppsnivåer eftersom utsläppen av växthusgaser påverkar den globala uppvärmningen.

– Vi har ett scenario där utsläppen kommer att fortsätta att öka jämfört med i dag, vilket skulle få stora konsekvenser. Det finns också ett scenario där utsläppen ökar fram till mitten av seklet för att sedan plana ut.

Målsättningen från Parisavtalet från 2015 är att temperaturökningen inte ska överstiga 1,5 grader. Men det kräver kraftiga klimatåtgärder – nu.

Vattenbrist kommer att bli ett påtagligt problem för hela samhället. Dricksvattenförsörjningen är naturligtvis oerhört central, men även för skogsbruket kan torka få allvarliga konsekvenser. Det hänger samman med att torkstressade träd är mer utsatta för olika skadegörare – både skadesvampar och insekter.

Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, sammanfattar de främsta råden till skogsägare för att motverka de negativa effekterna för skogsbruket i ett förändrat klimat:

– Vi måste planera för och anpassa skogsbruket i dag, för att skogen ska klara klimatförändringarna under hela omloppstiden. Det viktigaste är att vara noggrann i skogsskötselarbetet och att sprida riskerna. Noggrannhet handlar framför allt om att arbeta med stånd- ortsanpassning, men också om att se till att bestånden är vitala genom att röja och gallra i tid. Spridning av risker handlar om att arbeta med fler trädslag genom att satsa på rena lövbestånd och en högre andel blandbestånd. Då minskar effekten av allvarliga skador om något trädslag skulle drabbas extra hårt. En viss användning av nya, främmande trädslag, kan också vara ett sätt att sprida riskerna, främst i södra Sverige.

Text: Maria Larsson

Fakta

Så här påverkas svenskt skogsbruk av en global uppvärmning med två grader:

  • Skogstillväxten beräknas öka med 25 procent i slutet av detta sekel. Det innebär att virkeskvaliteten i vissa avseenden kan försämras och i andra avseenden förbättras.
  • Självföryngring av fler trädarter gynnas.
  • Ökad risk för stormfällning till följd av minskad tjäle och högre grundvattenstånd. Risken för stora stormskador förvärras om andelen gran ökar ännu mer.
  • Torkstress blir vanligare i vissa delar av landet, vilket ökar risken för skadegörare, framför allt granbarkborre som ju också gynnas av stormfällning.
  • Snytbagge och andra skadegörare kommer att gynnas.
  • Rotrötans utbredning gynnas då större andel av avverkningen sker under växtsäsongen.
  • Hjortdjuren gynnas av längre tillväxtsäsong. Om betesskadorna ökar blir det svårare att sprida riskerna genom att välja olika trädslag.
  • Blötare vintrar och minskad tjäle kan leda till fler körskador.
  • Ökad risk för erosion.
  • Risk för negativa effekter på den biologiska mångfalden.

Fotnot: Artikeln ingår i ett tema i Skogseko om skogsbruk i ett förändrat klimat.

  • Senast uppdaterad: 2017-03-20