Bäck
. Foto Michael Ekstrand

Därför får inte alla ersättning

Delar av skogsbruket är mycket kritiskt till inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper. Frågorna tycks också vara många. Skogseko ställde några av dem till Göran Rune, chef för Skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.

Varför registrerar Skogsstyrelsen nyckelbiotoper trots kritik?


– Vi har ett tydligt uppdrag att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska målen som riksdagen beslutat om kan nås. Det innebär bland annat att vi ska inventera, följa upp och utvärdera hur landets skogar sköts i förhållande till målen. Vi ska också verka för att miljömålen nås. Det är mot denna bakgrund vi inventerar och registrerar nyckelbiotoper.
– Syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att ta fram besluts- och planeringsunderlag för olika aktörer inom skogsbruk, naturvård och fysisk planering. Vi bedömer att det är ett viktigt underlag för att vi ska kunna nå de skogs- och miljöpolitiska målen.

Vilket ansvar har Skogsstyrelsen för följderna av certifieringen?


– Vi har inget ansvar för följderna av certifieringen. Däremot är vi medvetna om att det finns enskilda skogsägare som känner att de hamnat i kläm i systemet där certifieringen begränsar möjligheten att sälja virke från en nyckelbiotop. Men certifieringen är något som branschen själv styr över och själv bestämt ska vara kopplad till nyckelbiotoper.

Men om det får stora ekonomiska konsekvenser för enskilda markägare, kan en myndighet bortse från det?


– Vi bortser inte från det. Som sagt, vi är fullt medvetna om det och vi försöker alltid ha en dialog och förklara när våra skogskonsulenter möter varje enskild skogsägare. Därför är det också bra att det nu finns 2,5 miljarder kronor extra de kommande tio åren för att ersätta skogsägare med stor andel nyckelbiotoper på sina marker.

En del får ersättning för en nyckelbiotop, men inte alla. Varför är det så?


– Vi måste prioritera när vi fattar beslut om formellt skydd, alltså det som ger markägaren ersättning. För detta finns en nationell strategi med prioriteringsmodell som vi tagit fram tillsammans med Naturvårdsverket. Inriktningen är att få ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna och de tätortsnära skogsbiologiska värdekärnorna.
– Men vi har lyft behovet av mer pengar till ersättning till markägare vid ett flertal tillfällen till regeringen.

Anser Skogsstyrelsen att alla borde få ersättning?


– Vårt uppdrag är att genomföra politiken och vi kan konstatera att skogs- och miljöpolitiken inte innebär att markägare ska få ersättning för alla miljöinsatser. Inom ramen för sektorsansvaret förväntas skogsbruket bidra till miljöarbetet i skogen genom att frivilligt undanta skog för naturvård. Men när myndigheterna beslutar om formellt skydd av skog, har markägaren alltid rätt till ersättning.

Hur mycket mer nyckelbiotoper kan det bli?


– Mycket svårt att säga, men enligt en skattning som Skogsstyrelsen gjorde efter kontrollinventering år 2000, så finns det nyckelbiotoper på knappt fyra procent av den produktiva skogsmarken i Sverige. I dag är den siffran två procent, eller cirka 470 000 hektar.

Vad är skogsbrukets ansvar för höga naturvärden generellt?


– Svensk skogspolitik innebär frihet under ansvar och jämställda mål för produktion och miljö. Som skogsägare har man ganska stor frihet att sköta sin fastighet som man tycker är bäst. Men enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till höga naturvärden. Här har varje skogsägare ett ansvar. Det finns dock bestämmelser som reglerar hur stora hänsynsytor en skogsägare måste lämna utan att staten ger ekonomisk ersättning. Samtidigt finns det som sagt enligt skogspolitiken en förväntan på att skogsbruket frivilligt undantar skog från skogsbruk.

Har vi inte tillräckligt med undantagen skog i Sverige? Behövs det mer?


– Det är regering och riksdag som bestämmer målen. I Sveriges strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster framgår att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska vara skyddade eller bevarande på olika sätt till 2020. Strategin förtydligar också hur Sverige ska uppfylla sina åtaganden inom konventionen för biologisk mångfald och EU:s naturvårdspolitik.

– Inom miljömålsarbetet finns ett etappmål som innebär att skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden nedanför gränsen för fjällnära skog till 2020. Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat med cirka 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar. Men detta innebär inte att alla skogsägare förväntas avsätta drygt fem procent av sin skog på frivillig väg, utan det kan ses som ett genomsnitt för hela skogsbruket.

Text Maria Larsson

Foto Michael Ekstrand

Siffror och fakta om nyckelbiotoper

  • Det finns cirka 470 000 hektar registrerade nyckelbiotoper på produktiv skogsmark, vilket motsvarar cirka två procent av all produktiv skogsmark i Sverige.
  • Drygt 30 procent av nyckelbiotoperna har fått formellt skydd (biotopskydd, naturvårdsavtal, naturreservat). Det innebär att markägaren får ersättning av staten.
  • I dagsläget finns cirka 61 000 registrerade nyckelbiotoper på privatskogsbrukets marker.
  • En nyckelbiotop kan vara stor eller liten, det finns ingen arealbegränsning. Medianstorleken för registrerade nyckelbiotoper är 1,2 hektar. Medelarealen är 2,9 hektar.
  • Att en nyckelbiotop registreras innebär inte att Skogsstyrelsen automatiskt förbjuder avverkning. Skogsstyrelsen kan förbjuda avverkning upp till intrångsbegränsningen (den hänsyn som skogsägaren förväntas tåla), vilket högst är 10 procent av den tänkta avverkningen. Markägaren får ekonomisk ersättning om området blir formellt skyddat.
  • Markägare med stor andel nyckelbiotoper (över fem procent och över tre hektar nyckelbiotoper inom brukningsenheten) prioriteras för beslut om formellt skydd. Det finns cirka 3 000 nyckelbiotopsrika brukningsenheter på privatskogsbrukets marker.
  • Alla nyckelbiotoper ska inte lämnas orörda. I en del typer av skog gynnas naturvärdena av naturvårdande skötsel. Men alla åtgärder i en nyckelbiotop måste anmälas för samråd till Skogsstyrelsen i förväg.
  • Nyckelbiotoper inventeras och registreras av Skogsstyrelsen på privatskogsbrukets marker. De större skogsbolagen sköter detta på sina egna marker.

Därför spelar certifieringen roll

Miljöcertifieringsorganen FSC och PEFC använder nyckelbiotopsbegreppet i sina regelverk. FSC-certifierade skogsägare får inte avverka en nyckelbiotop och FSC-certifierade virkesköpare får inte köpa virke från en nyckelbiotop.

  • Senast uppdaterad: 2018-03-02