Flera olika trädslag blandade i en så kallad överhållen skärm

Remiss av ny definition för hyggesfritt skogsbruk

Skogsstyrelsen har i samverkan med SLU tagit fram en ny definition av hyggesfritt skogsbruk. Definitionen beskrivs i en rapport som nu går ut på remiss.

Skogsstyrelsen har sedan 2005 haft ett uppdrag från regeringen att verka för att kunskapen om och omfattningen av hyggesfritt skogsbruk ska öka. Ett problem har varit att det inte har funnits någon tillräckligt beskrivande och accepterad definition av begreppet. Det har inneburit att det ibland har varit svårt att föra en diskussion om hyggesfritt skogsbruk. Inte sällan har olika aktörer och intressenter haft så skilda bilder av vad man avser att man talat förbi varandra. Bristen på definition har även gjort det svårt att mäta och följa upp omfattningen av hyggesfritt skogsbruk.

Den nya definitionen har arbetats fram utifrån underlag från forskningsstudier, fokusgrupper samt diskussioner med SLU och andra aktörer inom skogssektorn.

Förändringar

De största förändringarna från den tidigare definitionen är att det i förslaget har tydliggjorts hur tät skogen måste vara, hur stor en lucka får vara och vilka krav som ställs på en överhållen skärm för att den ska kunna räknas till hyggesfritt skogsbruk.

Tidplan

Arbetet med definitionen beskrivs i en rapport som vi nu remitterar. Alla som vill är välkomna att lämna synpunkter.

Vi ber om svar senast 10 maj 2021. Yttranden kan skickas per e-post till registrator@skogsstyrelsen.se 

Märk svaret med "Hyggesfritt skogsbruk".

Definitionen beräknas kunna fastställas före sommaren.

Frågor och svar

Vad är bakgrunden till detta arbete?

Skogsstyrelsen har sedan 2005 haft i uppdrag att jobba med hyggesfritt skogsbruk. Den definition Skogsstyrelsen hittills jobbat efter är:

”Hyggesfritt skogsbruk är skogsbruksmetoder som inte kallägger marken. Det innefattar olika former av blädning, luckhuggning och skärmar. Metoderna innebär att skogsbruket inte leder till kala hyggen och att skogskänslan blir kvar.”

Men vad ”skogskänsla” och ”kala hyggen” innebär har varit otydligt. Därför har styrgruppen för hyggesfritt skogsbruk gett projektet i uppdrag att försöka ta fram en tydligare definition.

Vad är syftet med en tydligare definition av hyggesfritt skogsbruk?

Att det inte har funnits en tydlig definition av hyggesfritt skogsbruk har gjort att olika aktörer och intressenter har haft en så olika bild av vad som menas att man ibland pratat förbi varandra. Bristen på definition har även orsakat svårigheter att mäta och följa upp omfattningen av hyggesfritt skogsbruk. Målet är att definitionen ska kunna bidra till en ökad samsyn om vad hyggesfritt skogsbruk innebär.

Hur har processen för att ta fram definitionen sett ut?

Arbetet med definitionen har gjorts i samverkan mellan Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

En viktig del i förarbetet har varit att samla intressenter med olika kompetenser till fokusgrupper där de har fått ge sin syn på innebörden av hyggesfritt skogsbruk. En annan viktig del har varit att göra litteraturstudier och intervjuer via e-post med tjänstemän och forskare, både i Sverige och i andra länder. Med dessa underlag har Skogsstyrelsen formulerat en definition som tillräckligt väl ska kunna tillgodose så mångas perspektiv som möjligt. Definitionen har sedan anpassats så att den ska vara möjlig att tillämpa i praktiken.

Vem bestämmer hur hyggesfritt skogsbruk ska definieras?

Eftersom Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag om hyggesfritt skogsbruk är det Skogsstyrelsens uppgift att ta fram en beskrivning av myndighetens syn på vad hyggesfritt skogsbruk är. Det är därför som det är Skogsstyrelsens generaldirektör som beslutar definitionen.

Hur kan jag påverka definitionen?

Du kan påverka genom att lämna dina synpunkter under remisstiden. Arbetsgruppen har i förarbetet fångat upp vad olika intressenter lägger i begreppet och sedan försökt säkerställa att definitionen fungerar i praktiskt skogsbruk. Men vi kan förstås ha missat viktiga saker att ta hänsyn till. Dina synpunkter kan bidra till att definitionen blir så bra som möjligt.

Vilka konsekvenser får definitionen för det fortsatta arbetet med hyggesfritt skogsbruk?

Att tillämpa hyggesfritt skogsbruk är frivilligt. Men för att bedriva hyggesfritt skogsbruk enligt Skogsstyrelsen behöver man följa definitionen. I de allra flesta fall innebär detta inte någon förändring av Skogsstyrelsens rådgivning, men i vissa fall kan det innebära skillnader mot de råd som getts tidigare. Vi återkommer med mer information om detta i samband med att definitionen blir beslutad.

En konsekvens är att vi kan börja föra statistik över omfattningen av hyggesfritt skogsbruk enligt definitionen.

Varför skiljer sig Skogsstyrelsens definition från Sveaskogs definition?

I Sveaskogs definition får en lucka vara 0,5 hektar stor och i Skogsstyrelsens definition får en lucka vara max 0,25 hektar stor.

Skogsstyrelsen har gjort ett omfattande förarbete och bland annat genomfört fokusgrupper där ett antal olika intressenter har tillfrågats vad man lägger i begreppet hyggesfritt skogsbruk. I fokusgruppsarbetet framkom det tydligt att de flesta anser att gränsen mellan en lucka och ett hygge går ungefär vid 0,25 ha och vi har utgått från det resultatet.

Vad skiljer mellan Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk och FSC:s definition kontinuitetsskogsbruk?

Svenska FSC har i sin nya skogsbruksstandard beskrivit begreppet kontinuitetsskogsbruk. Detta begrepp är snävare än hyggesfritt skogsbruk och innebär att man underhåller eller utvecklar skogens skiktning med huvudsyftet att långsiktigt bevara och utveckla naturvärden och/eller sociala värden.

Hyggesfritt skogsbruk omfattar även luckhuggning och skärmar och är därför ett bredare begrepp. Skogsstyrelsens tanke är att kontinuitetsskogsbruk enligt FSC och hyggesfritt skogsbruk ska komplettera varandra.

Varför räknas inte naturvårdande skötsel som hyggesfritt skogsbruk?

I fokusgruppsarbetet framkom tydligt att många av skogssektorns intressenter inte kan ställa sig bakom att se naturvårdande skötsel som skogsbruk. Detta gäller både myndigheter och ideella organisationer. Om intressenternas syn förändras kan definitionen behöva uppdateras.

Nedre gränsen för skogens täthet går enligt definitionen vid 5§-kurvan. Finns det risk för hårda exploaterande huggningar som leder till nedsatt tillväxt?

Skogsstyrelsens uppfattning är att blädning och höggallring, som innebär att de största träden avverkas, ska göras så att virkesförrådet efter avverkning i de allra flesta fall ligger över 10§-kurvan. Detta för att inte tappa för mycket i tillväxt eller för att inte utsätta skogen för onödigt stora skaderisker.

Enligt skogsvårdslagen är det tillåtet att avverka så att virkesförrådet efter avverkning ligger mellan 5§-kurvan och 10§-kurvan. Ett krav är att marken är lämplig för naturlig föryngring och att det görs en avverkningsanmälan (ska alltid göras när man går under 10§-kurvan). För skärmar är detta lämpligt och i vissa fall kan det även vara motiverat vid blädning/höggallring, till exempel på extremt lättföryngrade marker eller då man vill gynna andra värden. Vi ser dock detta som undantag. Skogsstyrelsen kommer även fortsättningsvis att behöva bedöma om åtgärden är lämplig och tillåten. Bara för att den ryms inom definitionen för hyggesfritt skogsbruk innebär inte per automatik att den är tillåten.

Varför har vi valt 5§-kurvan som gräns? Hur vet vi att det är här gränsen för skogskänsla går?

Att vi valt 5§-kurvan som gräns beror på att den anger nivån för virkesförrådet där föryngringsplikten normalt inträder. Hade vi valt stamantal eller en fast grundyta som gräns hade det blivit svårare att koppla definitionen till gällande regelverk. Eftersom 5§-kurvan ses som gräns för när trädkontinuiteten bryts och en föryngringsavverkning har skett blir det logiskt att låta 5§-kurvan utgöra nedre gräns för skogens täthet i ett hyggesfritt skogsbruk. Att det är just här som gränsen går för vad som ger en skogskänsla vet vi inte med säkerhet. Troligtvis varierar det beroende på trädslag, trädstorlek med mera.

Varför har vi inte valt 10§-kurvan som gräns?

Om vi hade valt 10§-kurvan som gräns hade det blivit väldigt svårt att få föryngring av ljuskrävande trädslag. Målet är att det även ska vara möjligt med andra trädslag än gran och bok i det hyggesfria skogsbruket.

Ryms Naturkultur, Lübeckmodellen, måldiameterhuggning med mera i Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk?

Ja, dessa metoder ryms inom hyggesfritt skogsbruk så länge man uppfyller kraven i definitionen.

Kan man markbereda och plantera i hyggesfritt skogsbruk?

Ja, det är helt okej att markbereda och plantera i hyggesfritt skogsbruk.

Hur kommer det att fungera att få upp ljuskrävande trädslag som tall under en skärm med täthet enligt 5§-kurvan?

Enligt definitionen ska en skärm i inledningsskedet ha en täthet med en volym som minst motsvarar 5§-kurvans nivå. Exakt vilket stamantal detta innebär är svårt att säga eftersom det beror på hur stora skärmträden är, men det är tätare än en normal fröträdsställning. Man kan markbereda under skärmen om man tror att det behövs. Det är även okej att plantera. När man har en etablerad föryngring, vilket innebär att en föryngring med en täthet enligt skogsvårdslagens krav, har överlevt minst två växtsäsonger, kan skärmen glesas ut till halva nivån enligt 5§-kurvan.

Vi har inte full kunskap om på vilka marktyper och för vilka geografiska lägen detta kommer att fungera, men eftersom man kan glesa ut skärmen när man har en etablerad föryngring bedömer vi att det kan fungera på en relativt stor del av markerna. På näringsfattiga marker i norra Sverige är vi medvetna om att det är svårare och tar längre tid.

Vi behöver lägga ut demonstrationsytor och försök för att lära oss mer om hur skärmar enligt definitionens täthetskrav ser ut och följa dessa för att se hur det fungerar i praktiskt skogsbruk.

Måste man ha utfört en åtgärd för att kalla det hyggesfritt skogsbruk?

Nej, vad som krävs är att skogens utseende uppfyller de täthetskrav som definitionen anger och att man har intentionen att bruka skogen hyggesfritt.

Kommer skogsägare behöva meddela Skogsstyrelsen att de använder hyggesfria metoder?

Nej, skogsägare kommer inte behöva meddela att man bedriver hyggesfritt skogsbruk. Men om man går under §10-kurvan måste man anmäla avverkning, precis som tidigare. Däremot kommer vi att samla in statistik via enkäter till ett urval markägare.

Kan skogsägare få bidrag för att bedriva hyggesfritt skogsbruk?

Det finns i dag inga bidrag för hyggesfritt skogsbruk. Tanken är att hyggesfritt skogsbruk har fördelar som gör att det ska kunna fungera utan bidrag. Det finns dock tankar om ekonomiska styrmedel för att i vissa sammanhang stimulera hyggesfritt skogsbruk, för att öka möjligheten att nå miljömålen.

Hur kommer arealen hyggesfritt skogsbruk att följas upp?

Uppföljning av hyggesfritt skogsbruk kommer att ske genom årliga enkätundersökningar som utförs av Skogsstyrelsens statistikenhet. I undersökningen kommer skogsägare att få frågor om hur stor areal man bedömer att man bedriver hyggesfritt på. Definitionen kommer att ligga till grund för denna uppföljning.

Hur ser tidplanen ut för det fortsatta arbetet?

Rapporten och definitionerna remissas under två månader. Efter remisstiden kommer Skogsstyrelsen eventuellt att justera definitionerna, men vi räknar inte med att få samsyn i remissvaren och vi kommer därmed inte att kunna möta alla synpunkter. Fastställande av definitionen bör kunna ske före sommaren.

  • Senast uppdaterad: 2021-03-08