På skogsstyrelsen.se använder vi kakor (cookies). En kaka är en liten fil som lagras på din dator och som innehåller information om ditt besök på vår sida. Kakor används för att förbättra webbplatsen för dig.
Nödvändiga kakor
Kakor som behövs för att webbplatsen ska fungera och ge en bra och säker användarupplevelse. Dessa kakor kan du inte välja bort.
Analytiska kakor
Kakor som används för att analysera hur du som besökare använder vår webbplats, vilket i sin tur hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Vi använder kakor
För att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats använder vi kakor. Mer information om kakor hittar du på sidan Om webbplatsen.
Viltskador på skog i Götaland tre gånger högre än målet
Viltskador på skog i Götaland tre gånger högre än målet
Pressmeddelande -
23 maj 2022
Fjorton procent av de unga tallarna i Götaland har under det gångna året skadads av vilt, huvudsakligen bete av älg. Det visar Skogsstyrelsens årliga inventering i Götaland där cirka 15 000 provytor kontrollerats. Därmed är skadorna på en oförändrat hög nivå och nästan tre gånger högre än målet på fem procent. Skadorna orsakar omfattande ekonomiska förluster för hela samhället.
– Här måste både jägare och markägare nu ta till sig årets resultat och arbeta för att en bättre balans mellan skog och vilt kan uppnås, säger Lars Ingemarsson, skogskonsulent och viltexpert vid Skogsstyrelsen.
Antalet älgar minskar över tid och allt fler markägare väljer nu tall när de planterar. Det har ännu inte lett till minskade skador i Götaland. Halland är det län som har högst andel skadade tallar (24%) och Jönköping är det län som har lägst andel skador (14%). Inget av länen i Götaland når alltså målet på högst fem procent skador.
Skador för miljardbelopp
– Vi ser att mängden ungskog, som är viktigt foder för viltet, minskar samtidigt som stammarna av dovhjortar och kronhjortar ökar. Det kan vara en förklaring till varför vi fortsatt ser höga skadenivåer, förklarar Lars Ingemarsson.
Betesskador på ungskog leder till en försämrad virkeskvalitet och minskad tillväxt i skogen, och därmed ekonomiska förluster för skogsägaren och samhället. Enligt tidigare undersökningar som Skogsstyrelsen har gjort innebär viltets bete skador på skogen motsvarande miljardbelopp varje år.
Rätt träd på rätt mark
Det krävs nu inte bara att älgstammen fortsätter minska för att de skogliga målen ska nås. Även markägare som avverkat måste se till att det kommer upp ny skog med ett trädslag som är lämpligt för de markförhållande som råder och fortsätta plantera mer tall. Jägare behöver se till helheten och på många platser även minska antalet av andra hjortdjur för att minska konkurrensen om maten.
Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare i sommar och en samlad analys för landet som helhet kommer senare i höst.
Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin. Den visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även andra hjortdjur.
Äbin är en etablerad metod som används inom älgförvaltningen. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar.
Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Äbin tar även fram uppgifter om trädslag som är särskilt begärliga för viltet; rönn, asp, sälg och ek. Dessutom ger inventeringen information om vilka trädslag som använts då ungskogen anlades.
Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.