Resultaten från Skogsstyrelsens älgbetesinventering, Äbin, har under våren ifrågasatts i en rapport från Naturvårdsverket, utförd av SLU. Efter att ha analyserat rapporten är Skogsstyrelsens fortsatta bedömning att Äbin levererar relevanta och statistiskt säkerställda resultat.
I Skogsstyrelsens älgbetesinventering, Äbin, görs bland annat en omfattande inventering av hur stor andel av unga tallar som har färska skador av bete från främst älg.
– I grunden är det naturligtvis bra att det finns ett engagemang och att vi får in synpunkter. Men vi kan i det här läget inte se något avgörande i rapporten som gör att vi behöver göra förändringar. Vi känner oss fortsatt trygga med att de metoder vi använder i inventeringen ger ett tillräckligt bra resultat för att vi ska kunna följa skadeutvecklingen, säger Svante Claesson, enhetschef, enheten för statistik och datainsamling.
I rapporten från Naturvårdsverket görs statistiska analyser av data insamlade inom älgförvaltningen. En av slutsatserna är att inventeringen, visar på svaga samband mellan älgpopulationens storlek och antalet betesskador och att tillämpningen av Äbin nu behöver ses över.
– Rapporten letar till exempel efter en enkel korrelation mellan andel skador och antal älgar. Men det är att förenkla om man säger att två älgar alltid skadar dubbelt så mycket träd som en. Situationen är mycket mer komplicerad med fler faktorer som spelar in. I analysen har rapportförfattarna inte kontrollerat hur några andra faktorer påverkar resultatet, säger Neil Cory, dataanalytiker vid Enheten för statistik och datainsamling.
En annan slutsats i rapporten är att enbart en minskad älgstam inte löser problemet. Det är en slutsats som Skogsstyrelsen drivit länge och håller med om. Just därför bedriver vi också flera projekt och satsningar för att få till mer tall i skogen.
Författarna till rapporten menar också att det är effektivare att påverka antalet tallar än att påverka älgarnas antal för att minska skadorna. Skogsstyrelsens experter menar att båda faktorerna rimligen bör ha en påverkan och det är även Skogsstyrelsens utgångspunkt i arbetet med att minska skadorna.
Det finns också kritik mot att Äbin innehåller stora variationer i resultaten från år till år, men just därför presenterar vi statistiken i Äbin med flerårsmedelvärden.
– Det är klart att vi kan utvärdera om storleken på stickprovet är tillräckligt stort, men det är en avvägning mellan hur mycket man vinner i statistisk säkerhet och ökade kostnader, säger Svante Claesson.
De första kontakterna har nu tagits med Naturvårdsverket för att fortsätta diskutera rapportens resultat och slutsatser. Skogsstyrelsen kommer fortsatt driva på för att minska betesskadorna i skogen genom att få en bättre balans mellan mängden hjortdjur och tillgången till mat i skogen för älg och andra hjortdjur.
– Vi har de senaste åren gjort mycket kvalitetsutvecklande arbetet med Äbin och vi kommer fortsätta att utveckla kvalitén, till exempel med att effektivisera hur det slumpmässiga urvalet dras. Den statistiska metoden som Äbin bygger på har utvärderats externt vid flera tillfällen, senast undre förra året. Slutsatsen var, vid den senaste utvärderingen att den statistiska metoden beskriven för Äbin är korrekt och att designen fungerar för sitt syfte, säger Neil Cory.
Vår presstjänst är tillgänglig för media på telefon vardagar kl. 8–16:30
Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin. Den visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även andra hjortdjur.
Äbin är en etablerad metod som används inom älgförvaltningen. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar.
Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Äbin tar även fram uppgifter om trädslag som är särskilt begärliga för viltet; rönn, asp, sälg och ek. Dessutom ger inventeringen information om vilka trädslag som använts då ungskogen anlades.
Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.