Bäck

Uppföljning av miljöhänsyn arbetas om för säkrare resultat

Nyhet - 30 mars 2020

Den metod som de senaste åren prövats för att följa upp hur miljöhänsynen ser ut i skogsbruket fungerar inte tillräckligt bra. Det visar en ny utvärdering som Skogsstyrelsen har gjort. Därför kommer metoden att utvecklas samtidigt som resultaten kommer presenteras på ett annat sätt än vad som var planerat.

När skog ska avverkas är det viktigt att skogsägaren tar hänsyn till de miljövärden som finns i skogen som till exempel känsliga vattendrag och biologisk mångfald. Det kan till exempel ske genom att en del av skogen lämnas kvar. Skogsstyrelsen har sedan länge följt upp vilken miljöhänsyn som tas vid avverkning.

Under 2015 började Skogsstyrelsen använda en ny metod. Den innebär bland annat att Skogsstyrelsens inventerare före avverkningen avgränsar och i en karta ritar in de områden som bör lämnas kvar av hänsyn till miljövärdena. Två år efter avverkningen har inventeraren återvänt till platsen för att se om skogsägaren lämnat kvar de ytor som inventeraren avgränsat.

Håller inte statistiskt

Metoden har nu använts tillräckligt länge för att göra en utvärdering möjlig. Resultaten från den kontrollinventering som Skogsstyrelsen har gjort visar att metoden inte fungerar tillräckligt bra för att uppnå kraven för officiell statistik. Det går inte att dra några säkra slutsatser av hur bra eller dåligt skogsbruket tar miljöhänsyn och hur detta förändras över tid.

Det visar sig att när två oberoende inventeringar av samma objekt görs, så stämmer inventerarnas avgränsningar av hänsynsytor inte tillräckligt väl överens. Det är bara omkring 50 procent av den totalt avgränsade ytan som båda pekat ut för hänsyn. Metoden fungerar alltså inte för att på ett repeterbart sätt avgränsa samma ytor. Resultaten blir därmed för osäkra och det går inte att dra några säkra slutsatser av hur bra eller dåligt skogsbruket tar miljöhänsyn och hur detta förändras över tid.

Metoden som brister

– Inventerarna har gjort sitt jobb mycket väl, men metoden håller inte för att vi ska få ett resultat vi kan lita på. Naturen låter sig helt enkelt inte inordnas på det här sättet och därför har vi nu inlett arbetet med att hitta en förbättrad metod, säger Svante Claesson, chef över enheten för statistik och datainsamling.

Metoden är inte klar utan kommer utvecklas under 2020, men sannolikt kommer den bygga på ett stickprov av provytor istället för att, som i dag, avgränsa de områden som bör lämnas. En del sådana data har redan samlats in i den inventering som pågått sedan 2015. Större delen av de uppgifter som samlats in efter avverkningarna kan därför bli möjliga att använda och planen att presentera resultaten 2021 ligger fortfarande fast. I den nya metoden kommer större fokus också att ägnas åt att följa upp hur länge den lämnade hänsynen finns kvar.

Kontakt

Bakgrund

Skogsstyrelsen har sedan slutet av 1980-talet gjort uppföljningar av vilken miljöhänsyn som skogsbruket tar i samband med avverkningar. Under 1990-talet gjordes två stora undersökningar (Polytax) som sedan blev årligen återkommande. För att få en större samsyn över hur hänsynen ska se ut, startade Skogsstyrelsen 2011 en samverkansprocess med externa aktörer för att få fram gemensamma målbilder. Samtidigt påbörjades arbetet med att ta fram en ny förbättrad hänsynsuppföljning för att bland annat utvärdera de nationella miljömålen. Den sjösattes 2015. Samtliga hänsynsuppföljningar som gjorts så här långt har byggt på en inventering före avverkning av var och hur hänsynen bör tas vilket sedan följs upp efter avverkningen.