Kartillustration som visar kolbottnar i Brattfors som identifierats med hjälp av AI.

Skogsstyrelsens AI-arbete ett av de viktigaste i Sverige 2022

Nyhet - 31 oktober 2022

Skogsstyrelsens arbete med att identifiera kolbottnar med hjälp av AI och laserskanning är med på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) lista över de 100 viktigaste framstegen inom teknik och forskning i Sverige under 2022.

Listan presenterades i fredags på akademins högtidssammankomst i Stockholms stadshus och utgör en del av IVA:s årliga tekniktal där framsteg inom forskning och teknik från det gångna året lyfts fram. 

Det är genom bearbetning av data från laserskanningen av svensk skog och med stöd av artificiell intelligens som Skogsstyrelsen lyckats identifiera närmare 100 000 nya möjliga kolbottnar som tidigare inte var kända, något som uppmärksammades i media under våren.  

Samverkan över ämnesgränser

Det här är jättekul och det känns stort att ett kulturmiljöprojekt kommer med på IVA:s lista. Det visar att vi har lyckats kombinera naturvetenskap med humaniora till nytta för både teknikutvecklingen och våra kulturmiljöer. Genom bra samverkan över ämnesgränserna och med tillgång till smarta data så kan vi nå hur långt som helst, säger Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen som varit delaktig i projektet.  

Projektet har använt sig av något som kallas objektdetektion. Det går ut på att hitta särskilda objekt i digitala bilder med hjälp av ett neuralt nätverk (ett artificiellt neuronnät med självlärande algoritmer som efterliknar den mänskliga hjärnans struktur). Nätverket lär sig att känna igen utvalda objekt i olika bilder genom träning och resulterar i en modell som kan hitta objekten i nya bilder som presenteras för den. I det här fallet har modellen tränats i att hitta kolbottnar i en terrängskuggning som renderats från laserskanningen. När modellen sedan bedömts prestera tillräckligt bra har den fått identifiera objekt i bilderna i skarpt läge och detta har gjorts för hela Sverige.

Stort intresse

Intresset har varit stort från bland annat andra myndigheter, skogssektorn men även allmänheten. Både för att det generellt finns ett stort intresse för kulturlämningar och ett behov av att kunna minska skador på skogliga kulturlämningar, men även för att det här är ett bra exempel på hur tekniken kan nyttjas. 

Efter att framgångsrikt detekterat kolbottnar med hjälp av AI fortsätter nu projektet med fångstgropar, tjärdalar och röjningsröseområden. Snart kommer även en ny laserskanning med högre upplösning vara komplett där lämningarna troligen kommer synas tydligare. 

Att komma med på den här listan bekräftar att arbetet vi gör är viktigt och vi kommer fortsatt testa och utveckla våra metoder och modeller för att identifiera och bevara vår skogliga historia, säger Meit Öberg, projektledare på Skogsstyrelsen för Nationellt skogsdatalabb. 

Kontakt

Pressjour

Vår pressjour är tillgänglig för journalister på telefon vardagar kl. 8–20 samt helger kl. 10–15. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl.

Mer fakta

Arbetet har genomförts av Skogsstyrelsen i samverkan med skogliga aktörer inom Nationellt skogsdatalabb, en Vinnova-finansierat labbmiljö som Skogsstyrelsen driver tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Datalabbet är en kreativ mötesplats för alla som arbetar med skogliga data. Underlaget med kolbottnarna finns att ta del av öppet genom labbets kartportal.