Skogsstyrelsen vill att systemet med avverkningsanmälningar utreds

Pressmeddelande - 28 februari 2023

Skogsstyrelsen vill att systemet med att skogsägare behöver skicka in en avverkningsanmälan när de vill avverka utreds. Istället för att granska varje enskild avverkning skulle det kunna ersättas med en övergripande systemtillsyn. Utredningen föreslås i det budgetunderlag som Skogsstyrelsens styrelse beslutat om. Motiven är den pågående rättsutvecklingen men även kommande EU-initiativ.

Nya domar och den pågående rättsutvecklingen när det gäller artskyddet och skogsägares ansvar för att ta hänsyn till skyddade arter, ställer allt större krav på myndighetens handläggning. I allt fler fall krävs omfattande utredningar och beslut kring fridlysta arter. Redan idag är Skogsstyrelsens tillsynsarbete av resursskäl i stort sett avgränsat till artskyddsärenden, en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta.

– Hanteringen i hela landet börjar nu alltmer likna ett tillståndsförfarande där vår tillsyn blir reaktiv och händelsestyrd. Vi utreder förekomster av ibland vanliga arter i trivial skog istället för att fokusera på miljöer med höga naturvärden. Bland annat därför har vår styrelse beslutat att föreslå en utredning om hur vår tillsyn kan bli ett effektivare verktyg för att nå målen för miljö och produktion i skogen, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Överklagade ärenden fördubblat

Skogsstyrelsen får in omkring 60 000 avverkningsanmälningar per år. Under 2022 krävde enbart artskyddsärendena över 30 årsarbeten motsvarande 30 miljoner kronor. Samtidigt ökar antalet ärenden som blir föremål för prövning i domstol. Mängden överklagade hittills under 2023 indikerar en fördubbling i år jämfört med 2022. Ovanpå det behöver ansökningarna och rätten till ersättning i fjällnära skog hanteras, bedömas och beslutas om. Det gör att ärenden får långa väntetider.

Inom miljöbalken har Skogsstyrelsen möjlighet att kontrollera verksamhetsutövarens egenkontroll genom så kallad systemtillsyn. Genom att begränsa objektstillsynen och utveckla systemtillsyn skulle det gå att spara 50 miljoner kronor årligen, alltså cirka en tiondel av myndighetens anslag, enligt en första bedömning som Skogsstyrelsen har gjort. Samtidigt ökar möjligheterna att kombinera den nationella skogspolitiken med EU-initiativen som också tycks styra mot en kontroll av skogsägarens planer.

Äskar stärkta resurser

Utifrån dagens regelverk och miljömålen har Skogsstyrelsens styrelse också beslutat att i budgetunderlaget för åren 2024-2026 sammanlagt äska:

• 300 miljoner som en resursförstärkning för att genomföra EU-initiativ som till exempel avskogningsförordningen, naturrestaureringsförordningen och taxonomiförordningen.
• Stödja markägare i arbetet med en hållbar utveckling i skogen genom rådgivning, kommunikation och digitalisering för motsvarande 290 miljoner ytterligare (varav 40 miljoner per år till laserskanning av skogen).
• 540 miljoner extra för att bevara och utveckla naturvården och därmed underlätta för arbetet att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Budgetunderlaget skickades idag in till regeringen som ett underlag för den budgetprocess som nu tar vid i Regeringskansliet.