Många frågor har lyfts kring kunskapskravet på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Därför har Skogsstyrelsens nu sammanfattat den rättsutveckling och det underlag som ligger till grund för myndighetens nya bedömning.
Skogsstyrelsen beslutade i februari att artskyddsärenden med fridlysta arter ska handläggas enligt miljöbalken, ett beslut baserat på vägledande domar nationellt. Efter beskedet har många efterfrågat underlag för myndighetens analys kring kunskapskravet och vilka domar som ligger till grund för det nya rättsläget. Därför har Skogsstyrelsen gjort en sammanställning av underlag för myndighetens bedömning att handlägga artskyddsärenden med fridlysta arter med stöd av miljöbalken.
– Det är skogsägaren som har ansvaret för att ha tillräcklig kunskap om sin planerade åtgärd och som måste kunna visa att den kan utföras utan att den strider mot lagstiftningen, till exempel artskyddsförordningens förbud. Vi förstår att det är en stor omställning. Men vår förhoppning är att den här sammanställningen ger en tydligare bild och större förståelse för det nya rättsläget, säger Thomas Mårtensson, tf enhetschef på Tillsynsenheten på Skogsstyrelsen.
Mot bakgrund av rättsutvecklingen är det flera frågor som fortfarande är oklara. Ett exempel är att det i dagsläget inte finns några vägledande avgöranden som tydligt visar vad som bör betraktas som en tillräcklig nivå på utredningen för olika arter. Rätt till ersättning med anledning av beslut kopplat till artskyddet är heller inte slutligt avgjord.
Vår pressjour är tillgänglig för journalister på telefon vardagar kl. 8–20 samt helger kl. 10–15. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl.