Vy över mindre och betade talltoppar

Satellitbilder avslöjar: ju längre norrut desto sämre ungskogar

Pressmeddelande - 06 april 2022

Ungskogen i norra Sverige blir sämre ju längre norrut man kommer. Det visar en ny analys från Skogsstyrelsen som tagits fram bland annat med hjälp av satellitbilder. I Norrbotten är en femtedel av ungskogen dålig, vilket är dubbelt så mycket som i Västerbotten och Jämtland. De främsta orsakerna är betande älgar och skadesvampar. Nu lanserar Skogsstyrelsen en ny utbildning för att vända trenden.

Den nya statistiken visar att ungskogen mår sämre ju längre norrut i landet man kommer. I Norrbotten är 42 000 hektar eller 19 procent av ungskogen mycket gles. Motsvarande siffra för Jämtland är 19 000 hektar som i länet motsvarar 10 procent av ungskogen.

─ Våra nya resultat visar att läget är mest allvarligt i Norrbottens län och att ungskogen i inlandet har en sämre utveckling jämfört med kusten, säger Tobias Gramner, projektledare för samverkansprojektet Multiskadad ungskog i norra Sverige.

2019 kunde Skogsstyrelsen slå larm om att en stor andel av ungskogarna i Norrbotten och Västerbotten är glesa, växer dåligt och till och med riskerar att dö. Begreppet multiskadad skog etablerades eftersom träden ofta drabbats av flera skador samtidigt.

Sedan dess har tekniken förfinats för att bli mer träffsäker och bättre på att identifiera och avgränsa ungskogar som utvecklas mycket dåligt. Analysen baseras på 20–30 år gamla hyggen där statistik från satellitbilder beräknats för olika delar av varje enskilt hygge. Genom att jämföra gamla och nya satellitbilder kan ungskogarnas utveckling följas över tid.

Törskatesvamp och älgbete främsta orsakerna

Skogsstyrelsen bedömer att huvudorsaken till de glesa ungskogarna och att de växer dåligt är ett högt betestryck av älg men även olika skadesvampar. Framför allt har skador från törskatesvamp påverkat ungskogarna negativt, inte sällan i kombination med andra skador.

─ Förutom att skogsägare drabbas ekonomiskt innebär skadorna i ungskogen att skogens bidrag till varor och tjänster som kan ersätta vårt fossilberoende minskar men också att koldioxidupptaget sjunker och påverkar vårt klimat negativt, säger Tobias Gramner.

I värsta fall är skadorna så allvarliga att skogsägaren tvingas avverka i förtid och plantera ny skog vilket medför stora förluster. Det är viktigt att skogsägare lär sig känna igen de vanligaste skadorna och vad de kan göra åt dem. I skadade och glesa ungskogar måste skötseln ofta anpassas vilket ställer stora krav på skogsägaren.

Ny digital webbutbildning

Därför lanserar nu Skogsstyrelsen en digital utbildning som riktar sig till skogsägare i norra Sverige.

─ Många har svårt att känna igen olika skadesvampar och är osäkra på hur skadade bestånd kan skötas. Vi hoppas att så många som möjligt går utbildningen för att skaffa sig mer kunskap och därmed minska skadorna, säger Tobias Gramner.

Kontakt

Kontakt

Pressjour

Vår pressjour är tillgänglig för journalister på telefon vardagar kl. 8–20 samt helger kl. 10–15. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl.

Mer fakta

Multiskadad ungskog: Skogen kallas för multiskadad när flera skadefaktorer tillsammans påtagligt påverkar trädens vitalitet, tillväxt och överlevnad. I norra Sverige är tallskogarna mest utsatta. I dagsläget bedöms älg och törskatesvamp ha förorsakat de största skadorna och de största ekonomiska förlusterna. Bland andra skador finns gremmeniella, knäckesjuka och snöskytte på tall samt granrost, skvattramrost och grankotterost på gran. De olika skadorna kan förekomma i olika kombinationer och frekvens från plats till plats, fläckvis också som en enda skada.

Samverkansprojektet Multiskadad ungskog i norra Sverige: För att försöka vända trenden och inhämta mer kunskap om orsakerna bakom de dåligt växande ungskogarna startade Skogsstyrelsen upp ett samverkansprojekt 2020. Deltagare i projektet: SLU, Skogforsk, Svenska Kyrkan, Svenska Jägareförbundet, Holmen, SCA, Norra Skog och Sveaskog.