Det är många delar som spelar in för att vi ska få balans i skogen. Nya upptäckter görs då forskningen i området ständigt når en högre förståelse. Under konferensen skog- och vilt i Östersund 15 mars 2023 fick ett stort antal forskare från Norge och Sverige föra fram sina forskningsresultat.
- Älgen är ganska individualistisk och trogen sin egen vandringsrutt. Några färdas långt medan andra håller sig kvar i ett mindre område, säger Wiebke Neumann, SLU.
I områden med högre täthet av andra klövvilt äter älgen mer tall men alla klövviltarter har en varierad kost och andel bärris är betydande för alla arter under stora delen av året som kan medför mellanartskonkurrens där djuren har en begränsande tillgång till bärris. Det finns en tydlig skillnad mellan älgförvaltningsområden vad gäller tillgängligt foder, andel av skogar med höga skadenivåer och älgarnas nyttjande av område.
I Västernorrlands, Jämtlands och delar av Västerbottens län har andra klövvilt som kronhjorten börja breda ut sig och under dagen föreläste Anders Jarnemo, Högskolan i Halmstad om kronhjortens ekologi och skador på skog som den orsakar. Tätheten av kronvilt verkar ha liten betydelse för omfattningen av skador. Andra faktorer, som till exempel tillgång på växande foder och landskapstyp, är viktigare.
- För att motverka barkskalning behöver kronviltsförvaltning och skogsskötsel integreras med varandra på ett bättre sätt, förklarar Anders Jarnemo. Han föreläste även på kvällen för markägare, vilket var oerhört populärt och markägare stod på kö för att få del av informationen.
Kronhjorten är ett relativt nytt djur i region Nord men inventering av djuret har skett sedan 2020 och i Jämtlands län finns redan idag 43 länsegna kronhjortsskötselområden.
- Det är viktigt att vi lär oss att förvalta kronhjorten, vilket innebär att vi lär oss att inventera och jaga kronviltet på bästa sätt, säger Magnus Hansson, jaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet i Jämtlands och Västernorrlands län.
Sedan 2020 genomförs en manuell så kallad vårräkning. Det innebär att man helt enkelt räknar djuren inom ett specifikt område och försöker kategorisera om det är en ung, så kallad spetshjort, eller en hjort i mellanålder, så kallad mellanhjort eller om det är en äldre hjort. Kronhjortens utbredning påverkar även de som har jordbruk intill ett skogsbryn då hjortdjuret gärna uppehåller sig i det området och tar del av utfodringen.
Klövviltets täthet påverkas också om det finns rovdjur i området.
Det finns flera olika studier som visar olika resultat beroende på vad som studeras. I de flesta älgjaktområden ökade den totala avskjutningen med ökad andel ungskog vilket troligtvis är ett resultat av en ökad tillgång på foder som dels kan påverka älgtätheten men även fördelningen av älg i landskapet.
I en av studierna har man jämfört den svenska modellen Äbin, älgbetesinventeringen med den norska modellen Solbra för att mäta betesskadorna i samma område. Metoderna och resultatet skiljer sig ganska mycket åt. Den svenska Äbin-metoden mäter ålder på skadorna medan den norska metoden Solbra mäter andel betad skog. Det gör att det blir olika resultat.
Några andra parametrar som ger olikheter i studieresultaten är olikheter i förvaltningen av älg både historiskt sett och i nutid. Andel djur som andra rovdjur tar påverkar också skadenivåerna på skogen i området men också andra faktorer som levnadsmiljön och människors påverkan i området. Skogsbruk, rekreation eller annan typ av verksamhet i skogen som exempelvis turism.
Under dagen var även några entreprenörer inbjudna för att berätta om hur de ser på skogen som arbetsplats. Ett av företagen bedrev jaktturism på egen skog och på arrenderad skog.
- Jakten kombineras i olika paket inriktad på att det ska bli en hälsoupplevelse, exempelvis yoga och jakt, berättar Evelina Åslund Bäck.
Företaget har en rad olika inriktningar bland annat hundträning, skyttekurser, yoga och retreats, naturvandringar och föreläsningar.
- Vi vill se det som en helhetsupplevelse och satsar mycket på god närodlad mat, berättar Evelina Åslund Bäck.
Företaget har aktiviteter året runt för nybörjare som för etablerade jägare, allt ifrån ripjakt, toppfågeljakt, skogsfågeljakt, älgjakt men också utökat sortimentet till konferens och jakt.
- För oss är det också viktigt att det finns en balans i skogen så att skogen känns som en skog, att det finns djur att jaga och att klimatet är i balans, förklarar Evelina Åslund Bäck.
De flesta kunder är köpstarka jägare främst från södra Sverige, Norge, Italien, Tyskland, Österrike och Danmark och genererar mellan 100-150 jaktgäster per år.
I frågorna om skog och vilt har jämställdhet särskilt belysts för att möjliggöra utveckling av jargonger, kultur, kunskapsvärdering, gemenskap, intressen, kunskap och erfarenheter. Ett arbete med att föra dialoger om normer i olika älgförvaltningsområden har gjort att vi ökar förståelsen för vinsten av att inkludera fler i arbetet. Det ger oss nya perspektiv och gör att vi utforskar ämnet på ett nytt sätt som ger utveckling framåt.
Dagen innan skog- och viltkonferensen, den 14 mars anordnade Skogsstyrelsen en skogsexkursion på Halåsen i Jämtlands län. Bland deltagarna fanns forskare, representanter för skogsbolag, jägarorganisationer och Naturvårdsverket vilket gav möjlighet till kunskapsbaserade diskussioner utifrån olika perspektiv.
Fokus för dagen var att titta på vilka möjligheter det finns inom skogsbruket att anpassa skogsbruket för att bidra till ökad fodertillgång för viltet och för att minska skador på skogen.
De åtgärder som diskuterades i första hand var åtgärder som kan utföras i det ordinarie brukandet av skogen utan betydande extra kostnader för verksamhetsutövare eller markägare.
- Dagen var späckad med spännande programpunkter, bland annat diskuterades skogsbryn, kraftledningsgata, aspfällning och risseparering, säger Ebba Henning Plank, viltspecialist Skogsstyrelsen.
Den gängse åtgärden för att minska betesskadorna är att minska klövviltstammarna.
- Att öka fodertillgången är ett komplement till detta, och det var värdefullt att kunna ägna en hel dag åt ämnet, säger Ebba Henning Plank, viltexpert Skogsstyrelsen