Under 2021 bildade Skogsstyrelsen 118 nya biotopskyddsområden och 26 nya naturvårdsavtal. Det är det lägsta antalet sedan Skogsstyrelsens arbete med formellt skydd inleddes i början av 1990-talet. – Det främsta skälet till det är att en mycket stor del av anslaget till insatser för skogsbruket behövt reserveras till intrångsersättning i fjällnära skog, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd.
Under 2021 bildades 980 hektar formellt skydd av Skogsstyrelsen vilket är det lägsta sedan 1998. Det visar en ny statistiksammanställning från Skogsstyrelsen.
Anledningen till att nivån sjunkit 2021 är att den största delen av anslaget behövt reserveras för intrångsersättningar till markägare som ansöker om avverkning i fjällnära skog men där tillstånd ofta nekas.
– Bildandet av formellt skydd har varit en verklig utmaning i år eftersom det var först i juni, efter det att regeringen förstärkt anslaget och prognoser för hur mycket av anslaget som behövde reserveras för intrångsersättningar i fjällnära skogar, som bildandet av formellt skydd kunde genomföras, säger Johan Åberg och fortsätter:
– Viktigt att komma ihåg är också att statistiken visar Skogsstyrelsens bidrag till formellt skydd. Senare i vår kommer en redovisning av det totala skyddet av skog under 2021 i Sverige presenteras. Där ingår även länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets genomförda formella skydd under 2021, vilket under de senaste två åren i genomsnitt har uppgått till omkring 15 000 hektar skogsmark.
Som mest bildade Skogsstyrelsen formellt skydd på mellan 5 000 och 6 000 hektar per år mellan 2002 och 2005. Därefter har den årliga skyddade arealen minskat.
Skogsstyrelsen kommer senare i vinter att lägga fram ett budgetäskande där behovet av resurser framgår.
Naturvårdsavtalen som Skogsstyrelsen tecknar kategoriseras i olika typer av skogsmiljöer. Den vanligaste skogsmiljön i de områden som omfattas av naturvårdsavtal är naturskogsartad barrskog som är på 15 600 hektar produktiv skogsmark, vilket är 45 procent av all produktiv skogsmark inom naturvårdsavtalen.
Den vanligaste biotoptypen i biotopskyddsområden är de cirka 22 000 hektar med äldre naturskogsartade skogar som utgör 68 procent av den produktiva skogsmarksarealen i biotopskydden.
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal är de former av formellt skydd för skog som Skogsstyrelsen arbetat med sedan 1993.
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal.
Sista december 2021 fanns drygt 8 700 biotopskyddsområden på sammanlagt 32 100 hektar produktiv skogsmark som bildats av Skogsstyrelsen. Det fanns även cirka 5 500 tecknade naturvårdsavtal med totalt 34 600 hektar produktiv skogsmark. Till dessa arealer ska bland annat tilläggas de naturvårdsavtal som Skogsstyrelsen ingått med Sveaskog, så kallade Ekoparksavtal.
Efter domar från mark- och miljödomstolen som började gälla i juni 2020, är det fastställt att skogsägare som inte nekas avverka i fjällnära skog på grund av höga naturvärden har rätt till ersättning.