Drönarbild över halländsk skog sommartid

Rapport: Markägare som ökar klimatnytta ska gynnas ekonomiskt

Nyhet - 25 april 2022

Skogen har potential att öka kolsänkan och de markägare som ökar klimatnyttan ska gynnas ekonomiskt, enligt en gemensam rapport från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket.

Skogs- och jordbrukssektorn är en viktig del i den klimatomställning som behöver ske. Skogen tar redan idag upp mycket koldioxid, men det finns potential att öka kolinlagringen i skogen och på jordbruksmark. För att nå Sveriges långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp år 2045 behöver ökad kolinlagring ske i skog och jordbruksmark för att kompensera för de utsläpp som är svårast att minska.

– Det saknas i stor utsträckning kraftfulla styrmedel för att gynna ökad kolinlagring i skog och mark. De åtgärder som behövs innebär oftast att markägaren förändrar sitt brukande. Ekonomisk ersättning behövs för att markägare ska vidta ytterligare åtgärder för att öka kolinlagringen på sin mark, säger Carl Nolander, Naturvårdsverket.

I den gemensamma rapporten presenterar Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket fem förslag på utveckling av styrmedel och åtgärder för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser inom skogs- och jordbrukssektorn.

Förslagen i korthet:

  • Omvänd auktion för ökad kolsänka. Omvänd auktion innebär att markägare får konkurrera om den budget som avsätts och på det sättet kan styrningen bli mer kostnadseffektiv än ett rent ekonomiskt stöd. De markägare som till lägst kostnad åtar sig att genomföra åtgärder som ökar kolinlagringen får ekonomisk ersättning av staten. Det skulle till exempel kunna handla om åtgärder som beskogning av jordbruksmark som inte längre brukas, skogsgödsling så att skogen växer fortare eller återvätning av dikade torvmarker.
  • Utveckla stödjande infrastruktur för klimatåtgärder i skogen. Staten bör utveckla en stödjande infrastruktur för att främja såväl privat som offentlig finansiering av klimatåtgärder. Denna ska innehålla data och standardiserade metoder som ökar tilltron till klimatnyttan från skogen. E-tjänsten Mina sidor för skogsägare innehåller samlad information om skogsägarens skogsfastighet. E-tjänsten kan vidareutvecklas för att bättre stödja skogsägare som vill utveckla nuvarande affärsmodeller och utgöra en grund för kunskapsspridning och rådgivning.
  • Förläng möjligheten att teckna Skogsstyrelsens återvätningsavtal efter 2023. Återvätning av dikad torvmark minskar utsläppen av växthusgaser. Markägare kan idag teckna avtal med Skogsstyrelsen och få ersättning för att sätta igen diken och på så sätt återväta dikad torvmark. Möjligheten för markägare att teckna återvätningsavtal bör fortsätta.
  • Synliggör utsläpp vid exploatering av mark. Utveckla underlag, verktyg och vägledning så att aktörer lättare kan ta hänsyn till hur exploatering av mark påverkar utsläppen av växthusgaser. Utred hur krav på miljökompensation kan se ut för att kompensera utsläppen av växthusgaser.
  • Ökat skydd av produktiv skogsmark med höga naturvärden. Baserat på en uppdaterad behovsanalys av skydd av skog bör de åtgärder som har synergier mellan biologisk mångfald och ökad kolinlagring vidtas så fort som möjligt.

Förslagen är framtagna för att ge stor klimatnytta, vara kostnadseffektiva och förenliga med andra samhälls- och miljömål. Utgångspunkten är frivillighet och stärkta möjligheter för fler att bidra.

– Vi ser ett ökande intresse bland företagen att bidra med ökad kolinlagring. Där finns behov av bättre dataunderlag och metoder för att beskriva klimatnyttan. Här kan myndigheterna ta en större roll att stödja markägare med dataunderlag och sprida kunskap om klimatåtgärder, säger Jörgen Pettersson, Skogsstyrelsen.

Förslagen ska underlätta för markägarna att öka takten i klimatomställningen, bidra till att Sveriges når de nationella klimatmålen och beakta de globala hållbarhetsmålen.

– När mark ska exploateras för infrastruktur och bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till bland annat växthusgasutsläpp och möjligheter till livsmedelsproduktion. Här behöver verktygen förbättras, säger John Andersson, Jordbruksverket.

Kontakt

Kontakt

Kontakt

Kontakt

Pressjour

Vår pressjour är tillgänglig för journalister på telefon vardagar kl. 8–20 samt helger kl. 10–15. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl.

Om rapporten

Rapporten ”Förslag på åtgärder för ökade kolsänkor i skogs- och jordbrukssektorn” utgör ett underlag till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) inom regeringsuppdraget Näringslivets klimatomställning. Tillväxtanalys sammanställer alla underlag och redovisar till Regeringskansliet senast den 15 september 2022. Uppdraget syftar till att ta fram underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan och omfattar åtgärder som genomförs under perioden 2023–2026.