Tallplanta angripen av Diplodia.

Nya mål ska göra skogen mer klimatanpassad

Nyhet - 13 september 2019

Skogsstyrelsen har nu inlett arbetet med att för första gången ta fram mål för hur skogsbruket kan klimatanpassas. Ny kunskap och insikter från forskning och diskussion ska konkretiseras för att motverka problem som högst sannolikt blir värre om ingenting görs, som till exempel barkborreangrepp och erosionsskador.

– När klimatet förändras, förändras också förutsättningarna och riskerna i skogsbruket. Därför behöver vi försöka ringa in vilken omställning som behövs via konkreta mål men också en handlingsplan för hur målen ska kunna nås, säger Hillevi Eriksson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.

Under 2019 är arbetet inriktat på att uppdatera den befintliga klimat- och sårbarhetsanalysen för skogssektorn och att utifrån denna ta fram mål men också konkreta åtgärdsförslag med bäring på det framtida skogstillståndet. Målen och förslagen tas fram i samverkan med aktörer i skogssektorn.

Risker med mildare vintrar

Arbetet görs på uppdrag av regeringen och kan mynna ut i förslag som till exempel handlar om att det planteras en lägre andel gran på torra marker där granen fungerar sämre, anpassad skötsel på erosionskänslig mark eller skötsel som leder till ökad variation på landskapsnivå. En handlingsplan ska tas fram för hur målen ska nås.

I analysarbetet ingår att bedöma risker som kan tänkas öka till följd av exempelvis mildare vintrar och ökad frekvens av torka. Det kan handla om skogsskador som insekts- och svampangrepp, men även om påverkan på natur- och kulturmiljövärden, renbete och sociala värden.

Ökat ansvar för klimatanpassning

– Allt kommer inte att falla på plats i år. Vissa mål och åtgärdsförslag vill vi ge den tid som krävs för att få brett stöd bland aktörerna, säger projektledare David Ståhlberg, vid Skogsstyrelsens enhet för policy och analys.

Arbetet har sin grund i en ny förordning från regeringen där Skogsstyrelsen fått ett ökat ansvar för att verka för att skogsbruket klimatanpassas. Enligt förordningen ska handlingsplanen följas upp varje år medan klimat- och sårbarhetsanalysen ska uppdateras minst vart femte år. Ett 30-tal andra myndigheter har fått motsvarande uppdrag inom sina respektive ämnesområden.

Kontakt

Kontakt