Törskate.

Nya åtgärder mot multiskadad ungskog i norr

Nyhet - 02 maj 2019

Ungskog som skadats eller dör av flera olika skadesvampar och älgbetesskador samtidigt, så kallad multiskadad ungskog, ökar i Norr- och Västerbotten. En satellitbildsanalys tyder på att vart fjärde ungt skogsbestånd i de bägge länen är i dåligt skick. Nu har Skogsstyrelsen i samarbete med forskning och skogsbruk för första gången tagit fram en rad åtgärder som skogsägaren kan vidta för att minska skadorna.

Multiskadad ungskog är ett relativt nytt begrepp som beskriver skogar av tall och gran under 30 år och som drabbas av en kombination av omfattande skador av olika slag. Skadorna kommer från älg och svampar som törskate, gremmeniella, knäckesjuka, snöskytte, granrost, grankotterost och skvattramrost. Skadorna har ökat på senare år och kan ha ett samband med förändrat klimat där skadesvamparna gynnas av att det blir varmare och fuktigare.

Skogsstyrelsen har med hjälp av bland annat satellitbilder gjort analyser av 33 500 avverkningar mellan 1990 och 2000 och som nu presenteras i en ny rapport. Det visar att upp emot en fjärdedel av all ungskogsareal mellan 18 och 28 år i Västerbotten och Norrbotten är i dåligt skick, motsvarande 95 000 hektar skog. Analysen visar var de svårt skadade ungskogarna finns men kan inte fastställa skadeorsak.

Skogsägare behöver inspektera

Därför behövs kompletterande fältundersökningar för att få en bättre uppfattning om förekomst av multiskadad skog. Skogsägare rekommenderas att gå ut och inspektera ungskogar om fastigheten ligger i anslutning till utpekat objekt i satellitbildsanalysen.

Sannolikt visar satellitbildsanalysen även skogar i dåligt skick orsakat av enbart älgbete eller dålig återväxt av andra skäl. Förhoppningen är att analysen kan utvecklas till att bli ett kraftfullt hjälpmedel för skogsägare som har intresse av att hålla sina ungskogar vitala.

– Mer än varannan ung tall i Sverige är betesskadad av älg och i Tornedalen och norra kustlandet är situationen ännu värre. Det här är alarmerande siffror som orsakar skogsbruket stora förluster varje år, sänker tillväxten och framtida avverkningsmöjligheter, säger Erik Normark, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

Eftersom skadeläget är svårt har Skogsstyrelsen tillsammans med skogsbruk och forskning tagit fram konkreta och praktiska råd till skogsägare som drabbats för att förhoppningsvis på kort sikt kunna begränsa spridning och omfattning.

Gäller enbart drabbad skog

– Vissa av förslagen kan sticka i ögonen då de går på tvärs mot gängse skogsskötsel, men detta gäller bara de skogar som drabbats. Situationen bedöms som allvarlig vilket motiverar att extraordinära åtgärder vidtas på kort sikt, säger Erik Normark.

Rekommendationerna är kortsiktiga i väntan på att mer långsiktiga åtgärder tagits fram. För det krävs mer forskning och studier. Skogsstyrelsen föreslår i rapporten därför att flera försök nu måste göras i samarbete med bland annat Skogforsk och SLU, bland annat med olika röjnings- och gallringsstrategier.

Här är råden till berörda skogsägare

Åtgärder vid viltförvaltning

  • Bidra till en viltförvaltning som styr mot fastställda acceptabla skadenivåer i Skogsstyrelsens viltpolicy vilket innebär en kraftig och snabb sänkning av älgstammen

Åtgärder vid skörd

  • Använd kalhyggesfria metoder där det är lämpligt.
  • Sträva efter att ringbarka aspar istället för att avverka dem. Tas all bark bort runt en aspstam dör den inom några år och rotskotten blir färre än om aspen avverkas, vilket minskar risken för knäckesjuka. Ringbarka från skördare åtkomliga aspar i kantzoner och trädgrupper.
  • Prioritera så kallade framtidsträd av björk före asp. Framtidsträd lämnas för naturvård eller som skydd eller frökälla för nya träd.
  • Friska tallar lämnas som naturvärdes- och framtidsträd.
  • Undvik att lämna levande törskatesjuka tallar.

Åtgärder vid återväxt

  • Överväg hyggesvila eller hyggesbränning.
  • Använd plantering i första hand.
  • Använd frö från fröplantage med hög registrerad överlevnad i Skogforsks ”Plantval”.
  • Var noga med markberedningens kvalitet.
  • Var noga med god plantlagring i fält.
  • Var noga med planteringens kvalitet.
  • Var noga med god plantlagring i fält.
  • Registrera plantornas ”ID-handling”, så kallat stambrev, i register eller plan.

Åtgärder vid röjning

  • Utbilda röjare för bortröjning av skadade träd.
  • Planera för röjning vid 2 - 3 meters höjd.
  • Röj beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag.

Åtgärder vid gallring

  • Utbilda maskinförare för utgallring av skadade träd.
  • Planera för första gallring vid 12 - 13 meters höjd.
  • Gallra beståndsanpassat (utgå från och forma gallringen efter de träd som finns i beståndet) och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag.

Kontakt