Återvätning

Ny analys visar klimatpåverkan från dikad torvmark

Nyhet - 28 april 2021

Utsläpp av växthusgaser från dikad torvmark i den svenska skogen motsvarar drygt halva utsläppen från biltrafiken. I en rapport visar Skogsstyrelsen att det finns en stor potential för att minska utsläppen av växthusgaser från dessa marker.

Utsläpp av växthusgaser från dikad torvmark som är skogsmark motsvarar cirka 6,5 miljoner ton koldioxid per år enligt Sveriges rapportering till FN och EU, vilket motsvarar drygt halva utsläppen från biltrafiken.

Höjning av grundvattenytan genom att plugga eller lägga igen diken, så kallad återvätning, har tidigare förespråkats både i Sverige och internationellt för att minska problemet. Skogsstyrelsen har nu med stöd av en grupp forskare gjort en analys av klimatpåverkan av att fortsätta underhålla diken, eller genomföra återvätning på dessa marker.

Stor skillnad mellan marker

– Resultaten visar att det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan olika typer av torvmarker, säger Andreas Drott, som är markspecialist på Skogsstyrelsen och en av rapportförfattarna. Han fortsätter:

– Om man prioriterar rätt marker finns en potential för en betydande minskning av utsläppen.

På bördiga dikade torvmarker i södra Sverige visar resultaten att återvätning ger tydligt minskad klimatpåverkan i ett 100-årsperspektiv. På mindre bördiga marker i södra Sverige och på bördiga marker i norra Sverige ger återvätning en viss minskad klimatpåverkan, men den är betydligt mindre. På mindre bördiga marker i norra Sverige indikerar resultaten att dikning inte gett upphov till ökad klimatpåverkan.

Långt tidsperspektiv viktigt

Efter dikning av en torvmark ökar avgången av koldioxid och lustgas, men avgången av metan minskar. När man återväter ökar metanavgången till en liknande nivå som innan dikning, medan avgång av koldioxid och lustgas minskar.

– För att få en korrekt bild av klimatpåverkan krävs ett längre tidsperspektiv, av i storleksordningen 100 år, säger Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen och författare till rapporten.

Orsakerna till detta är dels att skogsbruk i Sverige bedrivs med förhållandevis långa omloppstider, dels att klimatpåverkan skiljer sig åt mellan olika gaser. Metan har en stor klimatpåverkan men kortare livslängd i atmosfären.

– I klimatarbetet är det generellt viktigt att åtgärder som vidtas har en effekt som är varaktig. Resultaten visar att det är bättre ju tidigare återvätning av de bördigaste torvmarkerna sker, säger Hillevi Eriksson.

Fakta

I Sverige finns cirka 0,8 miljoner hektar dikad produktiv skogsmark som är klassad som torvmark. Detta motsvarar cirka 3,5 % av arealen produktiv skogsmark.

I en samverkansprocess om skogsproduktion som genomfördes 2018-2020 fick Skogsstyrelsen ett uppdrag om att utreda hur avgång av växthusgaser kan minskas från dikad torvtäckt skogsmark. Denna rapport presenterar resultatet av den utredningen.

Kontakt

Kontakt