Fjällnära skog. Foto: Bo Persson

Myndigheter begär 450 miljoner skyndsamt till reservat i fjällnära skogar

Nyhet - 29 maj 2023

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen begär att regeringen skyndsamt avsätter 450 miljoner kronor redan i år för att bilda naturreservat i fjällnära skogar. Bristen på medel gör väntan så lång för skogsägare att de istället väljer att ansöka om avverkning. Det skapar dubbelarbete för miljonbelopp och försämrar möjligheterna att skydda skog.

– Skogsägaren ska inte behöva gå omvägar för att få ersättning och vi behöver säkerställa en god hushållning med statens resurser. Därför begär vi gemensamt med Naturvårdsverket att de får de medel som behövs och det behöver ske skyndsamt eftersom vi står med problemen här och nu, säger Skogsstyrelsens generaldirektör. Herman Sundqvist.

När ett naturreservat bildas får skogen ett formellt skydd och skogsägaren får ersättning från staten. Men eftersom reservatsbildningen drar ut på tiden på grund av minskade anslag, väljer en del skogsägare som äger fjällnära skog att istället ansöka om avverkning. Om de nekas avverka på grund av höga naturvärden, vilket är vanligt, så har de även i det fallet rätt till ersättning. Därmed kan de få pengarna snabbare.

– Skogsägarnas intresse för att skydda sina skogar med höga naturvärden är en stor möjlighet för skyddet av skogen i Sverige. Vi behöver medel för att tillvarata den möjligheten, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger.

Som exempel fick Skogsstyrelsen i början av året in ett tiotal ansökningar från skogsägare om att få avverka cirka 6 000 hektar eftersom reservatsbildandet dröjer. Utöver det finns det ett stort antal områden med höga naturvärden där markägare vill ha ersättning för att de inte får avverka. Att allt fler tar den här omvägen för att få snabbare ersättning innebär flera problem:

  • Omfattande dubbelarbete och högra administrativa kostnader för staten. Merkostnaden för att länsstyrelsen först utreder skogen för naturreservat och att Skogsstyrelsen sedan handlägger samma skog för avverkningsansökan, innebär bara i fallet ovan en fördyring för staten motsvarande 2,5 miljoner kronor.
  • Skogsägarens tilltro till de utvecklade skyddsformerna baserade på ökad frivillighet och det arbetssätt som utvecklas uppnås inte.
  • Skogsägarna får ersättning utan att skogen får formellt skydd.
  • Att Skogsstyrelsen behöver handlägga en stor mängd avverkningstillstånd innebär undanträngningseffekter, där Skogsstyrelsen just nu har svårt att upprätthålla myndighetsansvaret inom tillsynsarbetet.
  • Ytterligare en konsekvens av att de aktuella områdena inte skyddas formellt genom exempelvis naturreservat är att arealen i nuläget inte kan redovisas som skyddad skog i Sveriges rapportering av skyddad skog.

Därför begär Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gemensamt i en hemställan till regeringen att det tillförs 450 miljoner kronor för att möjliggöra den planerade reservatsbildning som berörs av avverkningsansökningar. Hemställan avgränsas till de aktuella ärendena på allmänningsskogar som är klara för reservatsbildning under 2023 och där tillstånd för avverkning har sökts.