Bild tagen med drönare över landskap med markberedning och föryngring..

Minskad andel godkända föryngringar

Nyhet | Statistik - 16 november 2021

På 86 procent av den avverkade arealen får skogsbruket upp ny skog på det sätt som lagen kräver. Det visar Skogsstyrelsens inventering av återväxten. Det är en minskning med fem procentenheter jämfört med förra årets resultat och den lägsta nivån på sju år.

Eftersom skogsvårdslagen kräver att skogsägare får upp ny skog som klarar kraven, följer Skogsstyrelsen upp med inventeringar varje år. Andelen föryngringsareal som uppskattas uppnå kraven i skogsvårdslagen vad gäller antal huvudplantor och max andel luckor, har haft en positiv utveckling sedan millennieskiftet, men årets inventering visar på en minskning med fem procent.

 - Vad minskningen beror på är svårt att säga i nuläget, säger Magnus Martinsson som är Skogsstyrelsens inventeringsledare för återväxtuppföljningen, och det är för tidigt för att säga att det är ett trendbrott mot den stabila nivå som föregått årets resultat. En möjlig anledning till minskningen är sommartorkan 2018 som hade stor påverkan på nyplanterade och unga plantor. Om torkan är den påverkande faktorn bör vi kommande år kunna se en fortsatt påverkan på resultaten.

Högst andel godkänd föryngringsareal uppvisar Götaland och Norra Norrland med 88 respektive 87 procent godkänd areal, följt av och Södra Norrland på 86 procent och Svealand på 84 procent godkänd areal.

Ägarkategorin Övriga ägare har under hela 2000-talet haft ett bättre resultat än enskilda ägare. Skillnaden mellan de olika ägarkategorierna har dock stadigt minskat med åren och det senaste årens resultat visar att det inte längre är någon skillnad mellan de olika ägarna.

Av föryngringsmetoderna har plantering alltid varit en relativ robust och säker metod för att få upp godkända föryngringar. De fyra senaste årens redovisningar visar en godkänd andel på 88 procent av den planterade arealen. Sådd har gått om plantering med 91 procent godkänd areal, men står endast för tre procent av den föryngrade arealen. Naturlig föryngring har godkända föryngringar på 73 procent av arealen i det senaste resultatet. På arealer där ingen åtgärd har vidtagits var 59 procent av föryngringarna godkända.

Andelen naturlig föryngring fortsätter att minska

Plantering är den absolut vanligaste föryngringsmetoden i Sverige. Från att ha legat kring 60 procent under början av 2000-talet har planteringsandelen ökat till 86 procent i årets skattning. Andelen naturlig föryngring har gått i motsatt riktning och är nu nere på rekordlåga 9 procent av föryngringsarealen. Andelen naturlig föryngring är något högre i Svealand och något lägre i Norrland.

Mer vanligt att markbereda inför plantering

Andelen planterad mark som har markberetts ligger stabilt högt med 92 procent de senaste tre mätningarna. Andelen markberedning har ökat på naturligt föryngrad mark och är nu uppe på 64 procent. Totalt sett är andelen markberedd föryngringsareal oförändrad på 89 procent. I Norra och Södra Norrland markbereds i stort sett all föryngrad areal med 97 respektive 96 procent, medan 90 procent markbereds i Svealand och endast 72 procent i Götaland.

Tall är vanligare än gran bland huvudplantorna

Antalet huvudplantor per hektar har varit relativt stabilt de senaste åren. Det senaste resultatet visar dock en minskning med cirka 3 procentenheter till i genomsnitt 2 371 huvudplantor per hektar. Huvudplantorna domineras av tall och gran. Tall är vanligast totalt med cirka 45 procent av huvudstammarna, följt av gran på cirka 36 procent, även om det har växlat mellan åren.

Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik.

Kontakt

Prenumerera på statistiknyheter