Ett fornminne i form av domarringar i tallskog.

Fyra av tio kulturlämningar skadas vid föryngringsåtgärder

Nyhet | Statistik - 08 december 2020

Andelen kulturlämningar som påverkas av föryngringsavverkning är den högsta sedan 2015 enligt Skogsstyrelsens uppföljning. Var femte kulturlämning har mer än ringa skador.

Andelen kulturlämningar som blir påverkade (ringa skada, skada eller grov skada) vid föryngringsavverkning ligger på 39 procent för hela landet. Andelen med skada och grov skada är 22 procent vilket är den högsta nivån sedan inventeringen inleddes 2012. Det är dock stora skillnader mellan olika landsdelar.

Det senaste året har norra Norrland den lägsta nivån sedan inventeringen startade med 10 procent skadade eller grovt skadade. Svealand ligger oförändrat kvar på 10 procent medan södra Norrlands och Götalands skadenivåer har stigit och ligger på 26 procent.

Kulturstubben fungerar bra som signal och skydd

Där kulturstubbar används ser vi en allt lägre andel påverkan på kulturlämningarna. En kulturstubbe är en 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningen. Om det är kulturstubben som signal och skydd som förhindrar påverkan av skogsmaskiner eller om det i grunden är bra planering som gör att kulturlämningarna får låga skadenivåer där kulturstubbar används är svårt att avgöra.

I alla landsdelar är skadenivån lägst där kulturstubbar placerats korrekt det vill säga utanför och runt om kulturlämningen. I tre av fyra landsdelar förekommer inga grova skador under 2020 där kulturstubbar placerats korrekt. Andelen kulturlämningar med korrekt placerade kulturstubbar skiljer sig stort mellan landsdelarna från 35 procent i norra Norrland till 3 procent i Götaland.

Där kulturstubbar använts i någon form har 92 procent av kulturlämningarna varken skada eller grov skada.

Markberedning den vanligaste orsaken till skada eller grov skada

Markberedning fortsätter vara den vanligaste orsaken till skada eller grov skada i tre av fyra landsdelar. Undantaget är södra Norrland där skador från vindfällda träd är vanligare än skador av markberedning.

Plantering på kulturlämningar vanligt i Götaland

Plantering har gjorts på nära var femte kulturlämning i Götaland. I övriga landsdelar är mindre än var tionde kulturlämning påverkad av plantering. Plantering innebär inte att lämningarna skadas direkt men ökar risken för en skada i framtiden. Planteringen minskar dessutom lämningens synlighet.

Förklaring

Kulturlämningar: fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia som till exempel kolbottnar (lämningar efter kolmila) och husgrunder.

Skadegrader som används vid inventeringen:
Ingen skada
Ringa skada – till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador
Skada - tydlig påverkan som kan återställas till exempel djupa körskador och viss markberedning
Grov skada - irreversibla skador som kan ej återställas

Kulturstubbe: en 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningar.

Landsdelar:
Norra Norrland består av Norrbottens och Västerbottens län.
Södra Norrland består av övriga Norrlands län
Svealand
Götaland

Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.

Statistiken publiceras i Skogsstyrelsens statistikdatabas och i ett statistiskt meddelande.

Kontakt

Prenumerera på statistiknyheter