Under 2022 bildade Skogsstyrelsen områdesskydd som innehöll 1 200 hektar produktiv skogsmark. Det är en marginell ökning från de senaste årens rekordlåga nybildning av områdesskydd.
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal är de former av formella skydd av skog som Skogsstyrelsen arbetat med sedan 1993. Vid sista december 2022 fanns drygt 8 800 biotopskyddsområden på sammanlagt 32 900 hektar produktiv skogsmark som bildats av Skogsstyrelsen. Det fanns även cirka 5 500 tecknade naturvårdsavtal med totalt 35 800 hektar produktiv skogsmark.
Som mest bildades formellt skydd på mellan 5 000 och 6 000 hektar per år från 2002 till 2005. Därefter har den årliga skyddade arealen minskat. Under 2022 bildades formellt skydd inom 1187 hektar produktiv skogsmark av Skogsstyrelsen vilket är något högre än året innan då 980 hektar skyddades. Genomsnittet för perioden 1993 till 2022 är 2 300 hektar i nytt formellt skydd per år. Även 2020 och 2019 bildades relativt lite nytt formellt skydd av Skogsstyrelsen med en total areal på 1 100 och 1 400 hektar.
En viktig anledningen till att nivån under 2020-talet sjunkit är att den största delen av anslaget behövt reserveras för intrångsersättningar till markägare som ansöker om avverkning i fjällnära skog men där tillstånd ofta nekas. Även osäkerheten kring hur mycket som behöver reserveras till fjällnära skog och till artskyddsärenden under ett år försvårar möjligheten att nyttja hela anslaget.
Avtalen som Skogsstyrelsen tecknar knyts till särskilda biotoper. Den vanligaste biotoptypen för naturvårdsavtalen är naturskogsartad barrskog som är på 16 100 hektar produktiv skogsmark, vilket är 45 procent av all produktiv skogsmark inom naturvårdsavtalen. Den vanligaste biotoptypen i biotopskyddsområden är de cirka 22 500 hektar med äldre naturskogsartade skogar som utgör 68 procent av den produktiva skogsmarksarealen i biotopskydden.
I genomsnitt var storleken på de nybildade naturvårdsavtalen 8,2 hektar år 2022 och motsvarande för biotopskydden var 7,2 hektar. Över tid är tendensen att de enskilda områdena som bildas blir färre men större.
Värmland var det län som hade störst areal i nybildade naturvårdsavtal och biotopskydd under 2022 med 300 hektar produktiv skogsmark. Året innan var Norrbotten störst med 200 hektar.
Sammanlagt har drygt 3 miljarder kronor betalats ut för biotopskyddsområden och 551 miljoner kronor för naturvårdsavtalen sedan år 1993. I genomsnitt var ersättningen under 2022 cirka 179 000 kr per hektar för biotopskydd, vilket är den högsta nivån någonsin. Utöver att tillägget om 25 procent på intrångsersättningen, som infördes 2010, så innebär prisökningen på fastigheter att ersättningen stiger över tid.
Naturvårdsavtalen hade en genomsnittlig ersättning på 34 000 kr per hektar under 2022, vilket är en ökning från de närmast föregående åren. Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken vilket gör att den kan variera mellan åren baserat på var i landet marken skyddas. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Markägaren får då ersättning med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal. Ersättningen varierar beroende på hur lång tid som avtalet gäller. Tiden kan variera mellan ett och femtio år. För ett 50-årigt avtal får markägaren 60 procent av områdets rotnetto i ersättning.
Statistiken redovisar Skogsstyrelsens beslut om biotopskyddsområde till och med 31 december 2022, inklusive ej laga kraftvunna beslut om inte annat anges.
Statistiken för naturvårdsavtal omfattar avtal tecknade av Skogsstyrelsen, exklusive arealer som ingår i vitryggs- och ekoparksavtal. Statistiken avser avtal som var gällande sista december 2022. En viss mängd naturvårdsavtal övergår i till exempel naturreservat eller upphör att gälla med tiden och statistiken underskattar därför mängden bildade naturvårdsavtal något avseende tidigare årtal.
Biotopskydd och naturvårdsavtal kan även formas av andra myndigheter och kommuner. Statistiken som presenteras här rör enbart Skogsstyrelsens del. Det finns även andra typer av formellt skyddad skogsmark som till exempel naturreservat. En samlad redovisning av allt nytillkommet formellt skydd inom skog görs senare under våren av SCB och Naturvårdsverket i statistiken om Skyddad Natur. Även statistiken om Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark som publiceras i juni innehåller skattningar om formellt skydd av skog.
För båda skyddsformerna gäller att inga överlappsanalyser mot andra typer av formellt skydd har gjorts.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Vi publicerar resultaten i vår statistikdatabas
Här finns länkar till tabeller om områdesskydd i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Välj länken längst ner om du vill skapa egna tabeller och figurer.