CITES-listan har utökats med ett hundratal trädarter från Central- och Sydamerika och Afrika. För den som handlar med tropiska trädslag kan det innebära att export- och importtillstånd kommer krävas vid handel med länder utanför EU. Eftersom CITES-listade trädarter inte omfattas av EU:s timmerförordning, kommer Jordbruksverket ta över ansvaret för att kontrollera handeln i stället för Skogsstyrelsen.
Vid det 19:e partsmötet för CITES-konventionen i november beslutades det om att ytterligare 150 trädarter ska listas på CITES bilaga B. Listningen innebär att det införs krav på export- och importtillstånd vid införsel till Sverige från länder utanför EU.
– En listning på bilaga B medför inget handelsstopp utan kommersiell internationell handel är fortfarande tillåtet men regleras genom export- och importtillstånd för att säkerställa att handeln bedrivs på ett lagligt och hållbart sätt som inte hotar artens överlevnad i det vilda, säger Siri Öckerman, Naturvårdsverket.
– För exempelvis trädslagen ipé och cumaru kommer det att bli andra krav vid import. Det är viktigt att importörer är medvetna om det så de hinner anpassa sin verksamhet innan listningen träder i kraft, säger Jennie Sverker, Skogsstyrelsen.
Med undantag för en trädart (Paubrasilia echinata) omfattar listningen timmer, sågat trä, faner, plywood och bearbetat trä av den listade arten. Samtliga listningar träder i kraft den 23 februari 2023 med undantag för ipé och cumaru, som har en fördröjd implementeringsperiod. Det innebär att dessa listningar träder i kraft först den 25 november 2024.
För en utförlig beskrivning av de trädarter som omfattas av beslutet besök Jordbruksverkets webbplats via länken nedan.
Följande släkten omfattas:
Dipteryx spp. (cumaru samt ytterligare drygt 10 olika handelsnamn*).
Handroanthus spp., Roseodendron spp., och Tabebuia spp. (ipé, iron wood samt ytterligare drygt 25 olika handelsnamn*).
Paubrasilia echinata (fernambuk, bresilja, samt ytterligare ett tiotal olika handelsnamn*).
Afzelia spp. (afrikansk mahogany, samt ytterligare ett 20-tal handelsnamn för de olika arterna i släktet*).
Khaya spp. (afrikansk mahogany, samt ytterligare ett stort antal handelsnamn vilka används för de olika arterna i släktet*).
Pterocarpus spp. (afrikanskt kino, rött sandelträd, rosenträ, samt ytterligare ett tiotal handelsnamn*).
*Svenska namn enligt svensk kulturväxtdatabas, SKUD
CITES-konventionen (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora), också kallad Washingtonkonventionen, reglerar handeln med hotade arter och deras produkter. Konventionen genomförs i EU genom EU:s förordningar (EG) 338/97 och 865/2006. Idag reglerar CITES internationell handel med nästan 40 000 arter med olika handelsregler beroende på vilken bilaga arten är listad. EU bilagorna kallas A, B, C och D.
En listning på bilaga B är till för att säkerställa en handel som är hållbar, laglig och spårbar, och inte hotar arters överlevnad i det vilda. Internationell handel är tillåtet och regleras genom krav på export- och importtillstånd vid införsel till Sverige från länder utanför EU. Tillstånd söks hos den administrativa CITES myndigheten, som i Sverige är Jordbruksverket. För handel inom EU krävs inga tillstånd dock behöver man kunna styrka virkets eller produktens lagliga bakgrund.
Partsmötet för konventionen om handel med hotade arter (CITES CoP19) ägde rum den 14–25 november 2022 i Panama Totalt deltog mer än 2 500 deltagare med representanter från drygt 170 länder av de totalt 184 som har ratificerat konventionen. Även flera icke-statliga organisationer (NGOs), intresseorganisationer, och FN-organ (till exempel UNEP-WCMC) deltog.