white birch trunk bark close-up

Debatt: Mycket återstår för en jämställd skogssektor

Debattinlägg - 22 mars 2019

Jämställdhetsarbetet inom skogsnäringen står och stampar. På några områden går det till och med bakåt. Det visar en rapport som Skogsstyrelsen lämnat över till regeringen och som i dag presenteras i en debattartikel i ATL av generaldirektör Herman Sundqvist.

Skogen och alla produkter som är möjligt att få fram därifrån pekas också ut som en viktig del i omställningen till en bioekonomi. Därför behöver Sverige en skogsnäring som kan växa. En av grundförutsättningarna för det är en välmående och jämställd skogssektor.

Men där är vi inte i dag. I spåren av #metoo kom också #slutavverkat, skogsbranschens upprop mot sexism och sexuella trakasserier. I samband med att berättelserna började spridas kom också ett upprop från studenter på SLU som krävde en faktisk förändring.

Bilden bekräftas nu också i en rapport som Skogsstyrelsen lämnat över till regeringen inom ramen för det nationella skogsprogrammet och som vi publicerar i dag. Vi fick ett regeringsuppdrag att följa upp jämställdhetsarbetet inom skogssektorn och jämföra tillståndet 2009 jämfört med i dag. Resultaten gör oss bekymrade.

Den kvalitativa delen av uppföljningen vi gjort omfattar resultatet från 40 telefonintervjuer med representanter från ett urval av de cirka 25 företag, föreningar och lärosäten som deltagit i strategiarbetet från 2009 och framåt.

I intervjuerna visade det sig att den jämställdhetsstrategi som skogssektorn och regeringen gemensamt tog fram 2011 är relativt okänd och det saknas ofta detaljkunskap om strategins innehåll. Vi ser också en bristande förståelse för hur skogsbrukssektorns miljöer utestänger framförallt kvinnor.

I vår uppföljning har vi dessutom jämfört 16 olika indikatorers utveckling sedan 2009 fram till i dag. Det handlar bland annat om könsfördelningen vid skogliga utbildningar, hos skogsentreprenörer och bland forskare och doktorander. Bara i fem av de 16 uppföljda kvantitativa områdena har det gått tydligt framåt. I övrigt står det still och fyra indikatorer visar dessutom på en svag tillbakagång.

Visst görs det samtidigt en hel del bra. Det finns en probleminsikt, en nyfikenhet och en genuin vilja till förändring som bådar gott. Men det räcker inte.

Därför skickar Skogsstyrelsen i rapporten till regeringen också med en lista på framgångsfaktorer samt 17 åtgärdspunkter över vad som måste till för att komma framåt i jämställdhetsarbetet. Åtgärderna omfattar utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande. Några exempel:

  • Inrätta ett nationellt samverkansforum för jämställdhet samt regionala motsvarigheter.
  • Ta fram en metodbok med sektorsanpassade jämställdhetsverktyg.
  • Utforma gemensamma indikatorer och nyckeltal för jämställdhetsarbetet i skolornas verksamhetsplaner och årsredovisningar.
  • Ta fram ett gemensamt jämställdhetsindex för alla skogliga lärosäten.
  • Skogssektorn behöver på ledningsnivå avsätta tillräckliga resurser i form av tid och andra medel för jämställdhetsarbetet.
  • Ta fram branschgemensamma mätpunkter för jämställdhet som tydliggör och konkretiserar vad man menar med ett jämställt arbetsliv i den skogliga sektorn.
  • Utveckla och stötta nätverken för kvinnliga skogsägare för att ge dem möjligheter till erfarenhetsutbyten och annan samverkan.
  • Verka för ökad kvinnlig representation i styrelser och styrgrupper, projekt, utbildningar och skolsatsningar.
  • Utveckla en idé- och metodbank för förbättrad kompetensutveckling och informationsspridning till kvinnliga skogsägare.

Visst handlar det om en närings framtida överlevnad. Men i grund och botten är det en fråga om rättvisa. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt vara aktiva skogsägare. Skogen kan inte fortsätta vara ett undantag.

Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen

Kontakt

Kontakt