Skadad tall av viltbete

Betesskador hot mot fossilfri omställning

Debattinlägg - 05 juli 2019

Älgen och även andra hjortdjur äter upp skog för 7,2 miljarder varje år, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Skadorna utgör ett allvarligt hot mot den omställning Sverige behöver göra till ett fossilfritt och klimatanpassat samhälle, skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Det finns i dag stora förväntningar på vad den svenska skogen ska leverera. På goda grunder. Nya produkter från skogen kan ersätta det fossila och bidra till resan mot en bioekonomi. Skogen är en viktig del i den omställningen.

Tyvärr finns en rad hot mot den här omställningen som är djupt oroande. År efter år sker ett produktionsbortfall där främst älgen men också andra hjortdjur äter sönder ungskogen. I jakt på mat betar de skott eller gnager av bark. Ibland går hela toppen går av. Skogsstyrelsens inventeringar visar att mer än varannan svensk ungtall i dag har betesskador.

Värre än bränder och barkborre

Problemet är på inga sätt okänt men omfattningen har varit oklar. Men nu visar våra beräkningar som vi lämnat över till regeringen att hjortdjurens bete i skogen orsakar ett årligt produktionsbortfall motsvarande 6,4 miljoner kubikmeter, betydligt mer än skadorna från både skogsbränder och granbarkborre. Det motsvarar drygt sju procent av en årlig bruttoavverkning i Sverige. Den minskade tillväxten innebär en samhällsekonomisk kostnad genom minskning av BNP för skogsbruket och skogsindustrin sammantaget på 7,2 miljarder kronor per år, visar våra nya beräkningar. Samhällskostnaderna för 56 000 viltolyckor med hjortdjur i trafiken varje år tillkommer.

Vår rapport till regeringen visar också att skadorna leder till sämre motståndskraft mot klimatförändringar, försvagad motståndskraft mot skadeangrepp och minskad biologisk mångfald.

För att reglera detta finns en älgförvaltningsmodell där skogsägare och jägare ska hantera detta. Tyvärr visar det sig att dagens modell som nu funnits i sju år inte levererat.

Stärker engagemanget

Så, vad gör vi? Egentligen är svaret ganska enkelt, men resan dit tycks svårare. Det måste vara en balans mellan de hjortdjur som äter skog och mängden mat i skogen. Kort sagt: det måste planteras mer tall och skjutas mer älg och andra hjortdjur. Att få upp nytt foder tar tid. Då återstår den snabbaste och mest nödvändiga åtgärden i väntan på att skogen ska återhämta sig. Om en bonde saknar bete till sina kor, är det förstås nödvändigt att minska besättningen. Extra utfodring till viltet i skogen blir i min värld konstgjord andning och inte en problemlösning.

Skogen och viltet utgör stora värden för Sverige. De bidrar också på olika sätt till statskassan. Det motiverar oss att stärka vårt engagemang. Skogsstyrelsen avser därför att:

  • Intensifiera rådgivning om viltskadornas konsekvenser och hur vi kan lindra dessa.
  • Förbjuda plantering av gran på magra marker som passar bättre för tall.
  • Öka antalet förelägganden där skogsägaren åläggs att få upp ny skog i de fall där det inte lyckats.
  • Arbeta för en reformering av älgförvaltningsmodellen och i samarbete med Naturvårdsverket ta fram en förvaltningsplan för älg och kronhjort.

Med de åtgärder vi planerar och vår rapport om viltbetets kostnader som vi nu lagt på regeringens bord, hoppas Skogsstyrelsen kunna bidra till att parterna på allvar börjar ta det ansvaret.

Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen

Kontakt

  • Herman Sundqvist
  • generaldirektör, Skogsstyrelsen
  • Telefon: 036-35 94 30

Kontakt