Älgar

Både älgen och tallen måste räddas i svenska skogar

Debattinlägg - 11 september 2019

Sedan några veckor tillbaka pågår Svenska Jägareförbundets kampanj Rädda älgen. Även om vi till skillnad från jägarna anser att stammarna av hjortdjur behöver minskas, eftersom betestrycket från älgen på skogens tallar är bedrövligt, finns det faktiskt en hel del vi håller med om i kampanjens mål och argument. Det skriver Skogsstyrelsens viltgrupp i en debattartikel.

Strax innan årets älgjakt drog igång, där mer än 80 000 älgar väntas fällas, har Svenska Jägareförbundet de senaste veckorna sjösatt sin kampanj Rädda älgen. Bakgrunden är bland annat att Artdatabanken föreslagit att älgen rödlistats, trots att det inte förekommer någon risk för utdöende, men också för att möta argumenten om att älgstammen är för stor och orsakar för mycket betesskador på skogen. Även om vi till skillnad från jägarna anser att stammarna av hjortdjur behöver minskas, finns det faktiskt en hel del vi håller med om i kampanjens mål och argument.

Skogsstyrelsen har under många år nu visat på en allvarlig obalans som råder i skogen och som får stora konsekvenser. Maten räcker inte till om vi samtidigt ska ha en effektiv skogsproduktion. Betestrycket på tallen är bedrövligt. Våra inventeringar (viltbetesinventeringen Äbin) visar att varannan ungtall har betesskador och situationen har försämrats på många håll. I en rapport till regeringen gör vi bedömningen att viltets bete på skogen orsakar förluster i skogsnäringen motsvarande över 7 miljarder kronor. Varje år.

Överens om flera punkter

Därför är det så bra att vi är överens med Svenska Jägareförbundet om en hel del problembeskrivningar som lyfts fram i kampanjen Rädda älgen:

  • Det finns för lite tall i södra Sverige.
    Ja! Granen har brett ut sig på tallens bekostnad och vi arbetar med den frågan tillsammans med skogsbruket bland annat genom satsningen Mera tall.

  • Mer rönn, asp, sälg och ek sprider älgens betande och minskar trycket på tallen.
    Helt rätt. Vi arbetar för en mer varierad skog, för produktionen, mångfalden och fodret.

  • Älgen ska förvaltas lokalt.
    Det jaktsystem som beslutats av riksdagen utgår från ett lokalt engagemang och ansvar från markägare och jägare att nå satta mål både för skogen och för älgen. Vi har varken önskan eller möjlighet att riva upp det lokala initiativet.

  • Med rätt åtgärder i skogen i kombination med jakt så finns det plats för både älg, människa och skogsbruk i alla svenska skogar.
    Det är vårt mål att alla intressen ska kunna samsas och samverka i skogen.

  • Älgen är en resurs.
    Visst spelar älgen en viktig roll eftersom den levererar värdefullt kött och rekreation genom jakten. Den är en viktig nationalsymbol.

Däremot har kampanjen fel när den påstår att Skogsstyrelsen lagt ett utredningsförslag om att halvera älgstammen. Något sådant förslag finns inte. Kort sagt tycker vi älgstammen ska vara så stor att vi når de nationella målen med maximalt fem procent färska skador på ungtall.

Tyvärr är det fortfarande väldigt långt kvar till att nå de målen och som myndighet kan vi inte ensidigt närma oss problematiken. Svensk viltförvaltning bygger på frihet under ansvar där markägare och jägare har ett delat ansvar att reglera viltstammarna så att nationella politiska mål kan uppnås. Därför vilar ett stort ansvar både på markägare och jägare.

Ensidig kampanj

Vi behöver hjälpas åt och det är här vi tycker Jägareförbundets kampanj är för ensidig. Skogsägarna behöver bli ännu bättre på att plantera mer tall i delar av landet och därigenom få en mer varierad skog och stå bättre rustade i ett förändrat klimat. Myndigheter arbetar just nu med att ta fram ramverk med gränsvärden som preciserar riksdagens mål en älgstam av god kvalitet i balans med betesresurserna. Vi räknar med att förvaltningen sätter egna, mer ambitiösa mål och det finns full frihet att göra så.

Skogsstyrelsen anser också att antalet betande hjortdjur dessutom måste minskas som en viktig del att få mer tall, rönn, asp och andra trädslag som viltet tycker om. I dag äter älgar, rådjur, kron- och dovhjort upp växtligheten i ett så tidigt skede i södra Sverige att det inte blir den födoresurs som vi gärna ser. Att få upp nytt foder till älgen tar tid. Då återstår den snabbaste och mest nödvändiga åtgärden i väntan på att skogen ska återhämta sig. Om en bonde saknar bete till sina kor, är det förstås nödvändigt att minska besättningen. Vi måste rätta munnen efter matsäcken.

Först då blir det möjligt att rädda kvar både älg och tall i svenska skogar.

//Skogsstyrelsens viltgrupp: Christer Kalén, Lars Ingemarson, Anna Marntell, Matts Rolander, Hasse Bengtsson, Jonas Bergkvist

Kontakt