Skogsbäck. Foto: Johan Nitare.

Naturlig skogsbäck

Varje nyckelbiotop får en biotoptypsbeteckning som beskriver dess karaktärsdrag. Här kan du läsa om biotoptypen naturlig skogsbäck.

Definition

En bäck utgör ett vattendrag som under större delen av året kontinuerligt har rinnande vatten i en av vatten eroderad fåra. Bredden på en bäck är mellan 2 decimeter och 2 meter. Som nyckelbiotoper är skogsbäckarna oftast oreglerade. Koden används för bäcken och dess omedelbara närhet. Vid påtaglig örtrikedom används namnet Örtrika bäckdråg.

Kännetecken

Bäckmiljön är variationsrik och här råder hög luftfuktighet. I strandzonen är ofta lövträdsinslaget stort. Typiskt är den rika förekomsten av döende och döda träd. Dessa ger goda förutsättningar för rödlistade arter. I många fall finns det dessutom en värdefull fauna i bäcken som kräver en intakt och skuggande strandzon. Biotopen finns i hela landet.

Signalarter

Skärmstarr, bäckbräsma, flagellkvastmossa, terpentinmossa, blåsfliksmossa, källmossor, dunmossa, tuffmossor, ringlav, trådbrosklav, svavelriska, narrtaggingar, gulfotshätta, lilanopping, gullmurkling och scharlakansröd vårskål. 

Andra namn

Naturlig bäckfåra, bäck och skogsbäck är några andra namn som i större eller mindre grad överlappar med biotoptypen.

Biotopskydd

Dessa miljöer kan ges ett formellt skydd genom beslut om biotopskydd. Då anges biotoptypen mindre vattendrag med omgivande mark. Omfattas också av föreskrifter och allmänna råd i 30 § i skogsvårdslagen.

  • Senast uppdaterad: 2020-04-16