Tallplantor.

Föryngring i brandområdet

Sammanlagt 4000 hektar ska återbeskogas efter branden i Västmanland. Under 2015 och 2016 har cirka hälften av detta föryngrats. Inventeringar visar att föryngringarna har tagit sig bra. Hittills har det inte blivit så stora angrepp på plantorna av rotmurkla och snytbaggar. Däremot har ögonviveln gjort en del skada. Metoderna som används är manuell och maskinell sådd samt plantering med stora barrplantor.

Av de sammanlagt 4000 hektar som ska återbeskogas efter branden i Västmanland gjordes föryngringsåtgärder på 2132 hektar under 2015 och 2016.  Plantering skedde på 44 procent av arealen, maskinell sådd på 34 procent, manuell sådd på 20 procent och fröträd/naturlig föryngring på två procent av arealen. Föryngringarna har tagit sig bra och de befarade angreppen på plantorna från rotmurkla och snytbaggar har uteblivit.

Markberedning på olika sätt

Traditionell markberedning kan inte ske överallt inom brandområdet. På marker där nästan hela marktäcket är borta använder man sig av grävmaskiner som ”letar upp” mineraljord under stenar och lägger jorden i en hög där man sedan sätter plantan. På vissa markberedare sitter det ett såddaggregat och sådden sker samtidigt som markberedningen.

Planer för återbeskogning

Efter branden fick Skogsstyrelsen i uppgift att ta fram planer för återbeskogning, så kallade föryngringsplaner. Privata markägare får i dessa specifika råd om föryngringsarbetet på deras fastigheter. I planerna anges lägesbeskrivning, brandens påverkan på fastigheten, förutsättningar för föryngring, förslag på trädslagsval samt råd om hänsyn till natur och kulturmiljövärdena. Planerna är ett bra stöd i arbetet med återbeskogningen.

Rotmurklan ett hot mot föryngringarna

Rotmurklan gynnas av skogsbränder. Mycelet (svampens tunna celltrådar under jorden) söker sig till branddödade träd, där svampen lever av lättnedbrytbara sockerarter i innerbarken. När näringen i stubbarna är förbrukad kan de angripa växande barrträdsplantor och döda dessa. Efter två till tre år är näringsämnena uttömda och då dör mycelet. Svampen finns sedan kvar i marken som sporer. Man kan se rotmurklans fruktkroppar i närheten av grova gran- och tallstubbar. Lövträden angrips inte.

Snytbaggen skadar unga plantor 

Snytbaggen är en annan skadegörare på unga plantor. Den lockas av brandlukten och slår till framför allt i kantområdena. Snytbaggarna lägger ägg i stubbarna och avkomman kommer fram och gnager bark på plantorna ett till ett och ett halvt år efter äggläggningen. Plantan dör av uttorkning när barken är avgnagd.

Ögonvivel

Ögonviveln gnager på plantornas barr, men äter inte upp dem helt. De torkar sedan och faller av. Plantan klarar sig i de flesta fall, men vid hårda angrepp kan gnag förekomma även på barken och då torkar plantan ut och dör. 

Andra hot mot den uppväxande skogen är kraftig gräsväxt, ormbunkar och vilt. 

 

  • Senast uppdaterad: 2017-11-06