Håkan satsar på tillväxt med hybridasp
Att blanda sina bestånd är bra både ur ett landskapsperspektiv och för att sprida ut riskerna. Är du dessutom inriktad på tillväxt och produktion kan det också vara en bra affär. Håkan Thureson utanför Vetlanda har mycket granskog men odlar också hybridasp som växer så det knakar.
Bild: Håkan i ett av sina aspbestånd. Foto: Elisabeth Thureson
359 miljoner tändstickor och 229 kubikmeter massaved. Det blev resultatet när Håkan Thureson i Tångerda slutavverkade ett av sina bestånd med hybridasp 2007. Det hade då vuxit på hans fastighet sedan mitten av 60-talet. En bra utdelning.
Han har mestadels gran på gården utanför Vetlanda som han köpte för tio år sedan. Men han uppskattar sina lövbestånd mycket. Förutom de fyra bestånden med hybridasp har han även planterat björk på 6 hektar av sin granmark.
- Det är vackert med lövträden här runt gården, det blir ett så fint landskap, säger han.
Och där de gamla asparna stod sträcker sig redan nya mot skyn. De växer så det knakar.
- Ja, det är bra mark här, sprutt i backen, skrattar Håkan. Men det gör sig inte helt av sig självt. Jag har gallrat och röjt mycket för att friställa kronorna så de får luft och ljus, fortsätter han.
Bara självföryngrade plantor
Den nya generationen aspar på beståndet är helt självföryngrade. Efter slutavverkningen hittade Håkan 1 miljon rotskott med bara någon decimeters mellanrum i området och den första röjningen som gjordes 2012 var som en djungelröjning berättar han. Då var träden tre till fyra meter höga och han röjde ner dem till ett förband på två meter. Han tog också bort de träd som var skadade och hade dubbeltopp.
Täta röjningar för ökad tillväxt
2013 genomförde han en underröjning och sedan ännu en röjning under 2014 där han röjde bort ungefär hälften av stammarna. Under 2015 fick asparna stå på tillväxt och 2016 gallrade Håkan i det nya beståndet för första gången. Under förra året hade asparna fått en höjd på i genomsnitt 17 meter och en stamdiameter på 130 millimeter i snitt.
Det har alltså krävts mycket arbete med det nya beståndet men å andra sidan har den nya generationen aspar inte kostat honom mer än bensinen till röjsågen. Är det då en lönsam produktion?
- Ja, priset på asp är relativt stabilt om du jämför med massaved, men å andra sidan kan du inte plantera asp var som helst. Det fungerar inte på alla marker. Men det är definitivt ett roligt och intressant komplement säger han.
Få användningsområden för lövskog
Finns det några nackdelar med produktionen då undrar jag? Håkan berättar att om du haft asp innan så kommer det mycket rotskott, även där du inte vill ha dem. Om du inte tycker om att köra röjsåg är det bra med lite djur som betar av marken. Löv är också viltbegärligt och det nya beståndet har han hägnat in för att skydda det från vilt.
I dagsläget finns det också ganska få användningsområden för asp förutom tändstickor, något han hoppas att de som jobbar med och forskar om lövskog snart ska råda bot på.
Köp bra plantmaterial
Vad har han då för tips till den som funderar på att satsa på ett mer tillväxtinriktat skogsbruk och kanske hybridasp?
- Har du inte haft asp innan och inte kan ta del av de rotskott som träden ger kan det vara bra att göra ordentlig research på plantorna innan du köper material. Se till att de har bra proveniens, förklarar han. Efter stormen Gudrun kom det ut mycket hybridasp på marknaden och allt var kanske inte av den bästa kvalitén. En del sprack i barken bland annat. Så satsa på bra plantmaterial för att få en bra produktion.
Och som sagt, det krävs lite mer arbete för att sköta en lövskog. Du behöver röja och gallra, ofta och mycket, för att få den bästa tillväxten och utdelningen. Men sedan kan du förhoppningsvis njuta av ett vackert skogslandskap. Och som Håkan själv uttrycker det:
- Det sjunger ju så vackert i en aspskog.
//Maria Hedlund