Guckusko. Foto: Johan Nitare

Artskyddsförordningen påverkar dina skogsbruksåtgärder

Alla vilda fåglar samt vissa utpekade växter och djurarter är fridlysta genom artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att skada dem, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser.

Ansvaret ligger hos markägaren

Om du planerar att göra en avverkning är det du som markägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn. Även gallring eller annan skogsbruksåtgärd som riskerar att påverka en fridlyst art negativt kan behöva anmälas för samråd till Skogsstyrelsen.

När behöver en anmälan om samråd lämnas in till Skogsstyrelsen?

Avverkningar över 0,5 hektar ska alltid anmälas för avverkning till Skogsstyrelsen. Dessutom ska vissa andra åtgärder, exempelvis maskinell gödsling alltid anmälas för samråd enligt miljöbalken. När det gäller andra inte direkt utpekade skogsbruksåtgärder, exempelvis gallringar och röjningar, behöver markägaren själv göra en bedömning av om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. I så fall behöver en anmälan om samråd göras.

Vid bedömningen av vad som är en väsentlig ändring av naturmiljön bör följande beaktas:

  • områdets karaktär och känslighet
  • åtgärden som sådan (en röjning är generellt en mildare åtgärd än en avverkning)
  • åtgärdens inverkan på naturmiljön
  • Dessutom bör påverkan på fridlysta arter och deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser vägas in i bedömningen.

Ett exempel: Vanligtvis behöver inte en röjning anmälas till Skogsstyrelsen. Men om det exempelvis finns en fridlyst växt i området, som dessutom är betecknad med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen, och osäkerhet föreligger kring vilken hänsyn växten kräver kan röjningen behöva anmälas för samråd till Skogsstyrelsen.

När är hänsynen tillräcklig?

Utgångspunkten för artskyddsförordningen är att skydda fridlysta arter. Därför behöver du ta sådan hänsyn att den planerade skogsbruksåtgärden inte påverkar arten negativt.

Om det inte går att göra tillräckliga anpassningar för att undvika att arten påverkas negativt, är det enligt artskyddsförordningen förbjudet att genomföra åtgärden utan dispens. 

Möjlighet att överklaga

En viktig del i hanteringen av artskyddsärenden är att Skogsstyrelsen ska dokumentera bedömningar och fatta beslut om den hänsyn som ska tas till arter. Beslut kan överklagas, vilket bidrar till ökad rättssäkerhet. 

Finns arten i ett område som prioriteras för områdesskydd?

Skogsstyrelsen och länsstyrelserna ska alltid bedöma om området där det finns en fridlyst art är prioriterat för formellt områdesskydd (naturreservat eller biotopskyddsområde). Det finns en nationell strategi som talar om hur den prioriteringen ska göras. Vid formellt områdesskydd får skogsägaren ekonomisk ersättning.

Ersättning för att ta hänsyn till fridlysta arter

Hur ersättning till markägare som tar hänsyn till fridlysta arter ska hanteras, behandlas just nu i domstolsprocesser. Ersättningsfrågan tas också upp i regeringens utredning om artskyddsförordningen som startade år 2020.

Det finns möjlighet att söka dispens från artskyddsförordningens förbud. Dispens söks hos länsstyrelsen.

  • Senast uppdaterad: 2021-11-16