Skogen kan gynnas av brand
Skogsbränder medför inte bara olycka och förödelse. De är också en förutsättning för att vissa växt- och djurarter ska kunna finnas kvar i de svenska skogarna.
Skogsägarna drabbas ekonomiskt av en skogsbrand
Skogsbränder medför givetvis stora påfrestningar för drabbade skogsägare, i synnerhet om skogen ej är försäkrad. Värden och framtida arbetstillfällen går förlorade. Uppröjningsarbetet är kostsamt och olycksfallsrisken stor. Avsättningsmöjligheterna för brandskadat virke är begränsade. Bränder på magra marker leder till produktionsnedsättningar eftersom stora delar av markens förråd av kväve och organiskt material förloras. Insektsangrepp på oskadad skog kan också förekomma. Men bränd skogsmark och bränd ved behövs också om den biologiska mångfalden ska bevaras.
Biologisk mångfald gynnas av att det brinner
Skogsbränder var förr relativt vanliga och regelbundet återkommande på många marker. Vissa växt- och djurarter har anpassat sig till detta och för att finnas kvar är de beroende av de drastiska förändringar som skogsbränderna medför.
En del växters frön kräver de speciella förhållanden som uppstår i marken efter en skogsbrand för att de ska gro. Brandnävan och svedjenävan är exempel på sådana arter. Deras frön kan ligga mycket länge i marken och "vänta på att det ska brinna". De gror, blommar och bildar nya frön först efter en brand.
Vissa lavar kan enbart leva på bränd ved. Kolflarnlaven är en sådan specialiserad art som numera är hotad på grund av bristen på bränd ved.
Det finns även insekter som är beroende av bränd ved för sin larvutveckling. Den sotsvarta praktbaggen är ett exempel. Känsliga organ med vars hjälp de kan spåra bränder på långa avstånd har konstaterats hos denna art. Liknande anpassningar finns säkert också hos många andra arter. Luktsinnet hjälper andra insektsarter att finna brända träd.
Växter och djur, som är beroende av skogsbränder, missgynnas av det moderna samhällets effektiva brandövervakning och brandbekämpning.
Naturvårdsbränningar en viktig naturvårdsåtgärd
Under 1950- och 60-talet gynnades många brandberoende arter av skogsbrukets omfattande hyggesbränningar. Sedan dess har emellertid hyggesbränningen varit försumbar. Det är skälet till att man från naturvårdshåll uttryckt önskemål om aktiva insatser från skogsbrukets sida för att skapa de speciella miljöförhållanden som uppstår efter skogsbrand.
Under senare år har naturvårdarnas önskemål också tillgodosetts i viss utsträckning.
Brandskadad skog och risk för skador
Brandskadade träd kan i vissa fall tjäna som yngelmaterial för skadeinsekter. Risken för att skadeinsekterna efter en skogsbrand ska massförökas och ge upphov till skador på oskadad skog påverkas av en rad olika faktorer. Det går därför inte generellt att ange hur stor denna risk är.
Du kan i många fall lämna brandskadad skog av naturvårdsskäl utan att detta leder till allvarligare insektsskador på omkringliggande skog. I synnerhet om du vid tidigare ordinarie åtgärder i skogen sett till att skadeinsekterna inte fått god tillgång till yngelmaterial. Skadeinsekterna är då förhållandevis få och kan därmed inte utnyttja det stora utbudet av yngelmaterial som plötsligt finns tillgängligt efter en katastrof.