Blåsvart björkstekel.

Blåsvart björkstekel

Den i Sverige nya arten Blåsvart björkstekel (Arge Pullata) har larver som är giftiga att äta. När de lämnar björkarna i augusti kryper de runt i gräset innan de gräver ner sig. Då kan betande djur råka få dem i sig. Giftet skadar levern och har lett till ett fåtal dödsfall hos får, getter och hundar.

Björkstekelns larv innehåller giftet lophyrotomin, som är närbesläktat med det gift som finns hos vit och lömsk flugsvamp. Får som ätit 1,5 – 7,5 gram larver per kilo kroppsvikt har dött inom 35 timmar av akuta skador på levern. Under 2016 dog en hundvalp i Skåne efter att ha ätit ett okänt antal larver.

Skydda betande djur under augusti - september

Under augusti – september lämnar larverna björkarna för att gräva ner sig i marken. Under angripna björkar kan det då finnas tusentals larver och risken är stor att betande djur får dem i sig av misstag. Risken tycks vara störst för får och getter, eftersom inga skador har noterats på några andra betande djur. Om det förekommer björkstekellarver i beteshagarna är det därför viktigt att ha får och getter i björkfria hagar under augusti – september.

Så känner du igen blåsvarta björkstekeln

Blåsvarta björkstekelns larver är 1,5 – 2,5 cm långa och är gula med sex smala svarta längsgående ränder på ryggen. Larverna har tre par kraftiga svarta bröstfötter samt små svarta bukfötter på undersidan av resten av kroppen. Den påfallande färgteckningen är en varningssignal som annonserar dess giftighet. Därför undviker fåglar att äta dem. Varningsfärgerna fungerar bäst när de sitter många tillsammans, så därför förekommer de alltid i stora grupper.

Den fullvuxna björkstekeln är blåsvart, 1-1,5 cm lång och flyger ganska långsamt över gräset och i björkkronorna. Den svärmar i juni och lägger äggen inuti björkens bladkanter, som får en liten bula över varje ägg. 

Utbredning

Skogsstyrelsen följde spridningen fram till 2016. Under åren 2013 – 2015 förekom omfattande kalätning av björkbestånd i Skåne. Massförekomsten spred sig dessa år norrut. Sedan 2016 har två arter av parasitsteklar som äter björkstekelns larver etablerat sig. Spridningen tycks ha avstannat och parasitsteklarna har gjort att större mängder numera endast förekommer lokalt, särskilt nära kusterna.

Fram till och med juni 2021 har arten påträffats i hela Skåne samt i Hallands och Blekinges kustland.

Skadorna påverkar inte björkens tillväxt 

Angripna björkar får ofta hela grenar kalätna, medan andra delar av trädet förblir oskadat. Larverna lämnar alltid kvar mittsträngen på bladen. När mittsträngen vissnar får den en rödbrun färgton som syns även på långt håll i kontrast mot björkens i övrigt friskt gröna krona. Kraftigt angripna björkar blir helt kalätna. Skadorna är inte särskilt allvarliga för björkarna eftersom kalätningen sker sent på säsongen då det mesta av årets tillväxt är färdig. Upprepade kalätningar skulle dock kunna orsaka tillväxtminskning, möjligen också minskad motståndskraft mot rotröta.

Svår att bekämpa

Det är svårt att bekämpa arten. På trädgårdsmark kan man möjligen bevattna med något systemiskt gift som gör björkbladen giftiga för larverna. Giftet bör i så fall spridas när larverna är små i början av juli. Kontakta en trädgårdsfirma för tips om lämpliga preparat.

Om man vill hugga bort sina björkar är detta mest effektivt från midsommar och ett par veckor in i juli, för då finns hela populationen som ägg eller små larver i björkarna och dödas om man fäller träden.

Foto: Gunnar Isacsson.

  • Senast uppdaterad: 2021-07-12