Ett gäng nyfikna renar i vacker snörik skog. Foto: BJORN JOHANSSON/MostPhotos

Skogsbruk och rennäring - under uppbyggnad

Enligt Skogsvårdslagen ska skogsägaren anpassa åtgärder vid avverkning eller byggande av skogsbilvägar med hänsyn till rennäringen. Denna sida håller på att uppdateras 250108

I Skogsvårdslagen finns bestämmelser som reglerar hur du ska eller bör ta hänsyn till rennäringen. Det finns olika bestämmelser beroende på var i renskötselområdet du har din fastighet. Inför skogsbruksåtgärder bör du ta reda på om din fastighet ligger inom ett särskilt viktigt område för rennäringen. Det kan exempelvis vara en flyttled, svår passage, rastbete eller uppsamlingsområde. För att underlätta för renskötseln kan du med enkla medel anpassa ditt skogsbruk. Exempel på anpassningar är skonsam markberedning, röjning och gallring i rätt tidpunkt och till rätt täthet, hyggesfria metoder samt lämna hänglavsbärande trädsamlingar. En kort genomgång av detta finns att ta del av i Skogsstyrelsens webbutbildning, länk finns på denna sida.

Vid trakthyggesbruk inom renskötselområdet bör hänsyn till renskötseln tas vid alla åtgärder. Olika samebyar har olika förutsättningar och därför kan hänsynen till renskötseln behöva anpassas till de lokala förhållandena. Om du brukar skogen med trakthyggesbruk kommer du långt i hänsynen till renskötseln genom att utföra röjning och gallring i rätt tid eftersom solljus gynnar marklavarnas tillväxt och framkomligheten i renskogen.

Det här ska du tänka på vid skogsbruk

De lavrika markerna har minskat de senaste 70 åren enligt data från riksskogstaxeringen. Äldre skog med hänglav har också minskat kraftigt. De ungskogar som ersatt de avverkade bestånd blir tätare skogar som innehåller mer volym. Allt eftersom skogsbruket spridit sig i landskapet har skogsbilvägnätet vuxit och förtätats. Allt detta är faktorer som är utmanande för renskötseln.

Avverkning och samråd med rennäringen

Enligt Skogsvårdslagen ska skogsägaren anpassa åtgärder vid avverkning eller byggande av skogsbilvägar med hänsyn till rennäringen. Skogsägaren ska inom renskötselns året-runt-marker erbjuda berörd sameby tillfälle till samråd.

I Skogsvårdslagen finns bestämmelser som reglerar hur du ska eller bör ta hänsyn till rennäringen. Det finns olika bestämmelser beroende på var i renskötselområdet du har din fastighet. 

Renskötselområdet

Skogsvårdslagen 31§ gäller i hela renskötselområdet och beskriver hur hänsyn ska tas till rennäringen vid föryngringsavverkning, beståndsanläggning och om skogsbilvägars sträckning.

I samband med anmälan om föryngringsavverkning eller bygge av skogsbilväg bör hänsyn till rennäringen framgå. 

Skogsstyrelsen kan besluta om vilken omfattning som ska tas till rennäringen men hänsynen kan inte krävas i så stor utsträckning att den hindrar ett rationellt skogsbruk som utövas med stöd av äganderätten. På motsvarande sätt får hänsynen till rennäringen inte heller bli så liten att den motverkar en rationell renskötsel som utövas med stöd av renskötselrätten.

Renskötselns året-runt-marker

I samband med anmälan om föryngringsavverkning eller bygge av skogsbilväg inom året-runt-marker ska du redovisa vilken hänsyn du avser ta till rennäringen.

Till anmälan om avverkning inom renskötselns året runt-marker, ska ett skriftligt bevis följa med som visar att berörd sameby har getts möjlighet till samråd. Protokollet kan bifogas när du skickar in din anmälan.

Skogsstyrelsens samrådsblankett kan användas för att dokumentera samråd mellan dig som markägare och berörd sameby. Se relaterade dokument på denna sida.

I vissa fall kan Skogsstyrelsen förbjuda avverkning om rennäringen påverkas i för hög grad.

Fjällnära skog

I samband med ansökan om avverkning i fjällnära skog ska du redovisa vilken hänsyn du avser ta till rennäringen. När Skogsstyrelsen medger tillstånd till avverkning i fjällnära skog kommer den hänsyn som du ska ta till rennäringen föreskrivas i beslutet. Hänsynen som kan föreskrivas i ett tillståndsärende kan avse hyggets storlek och lokalisering, avverkningsform eller liknande.

Inför beslut om tillstånd till avverkning kan Skogsstyrelsen komma att erbjuda konsultation till företrädare för samer.

Blanketter för samråd med rennäringen

Anvisningar till blankett Samråd mellan skogsbruk och rennäring samt blanketter för samråd.

Föryngringsavverkning

Föryngringsavverkning innebär att du avverkar träden i ett äldre bestånd och därmed ger plats för en ny generation skog. En föryngringsavverkning behöver planeras väl och för hänsyn till renskötseln finns nedan aspekter att beakta.

Hänglav

Tidpunkten när avverkningen sker kan vara viktig för renskötseln, eventuellt kan renarna på väg till vinterbete eller året-runt-bete tillgodogöra sig den hänglav som finns uppe i trädtopparna hamnar tillgängligt för renarna när träden fällts.

Överhållning, att du skjuter upp avverkningstidpunkten i några år, av skogen är en annan åtgärd som kan göra att hänglaven finns kvar längre samt att åldersfördelningen i ett område blir mer varierad. Grupper med hänglavsbärande träd är viktiga att spara så att lav kan spridas in i det uppväxande. Det är viktigt att gruppen är tillräckligt stor och placeras vindskyddat så att laven inte blåser ut.

Kantzoner mot våtmarker och vattendrag är områden som är viktiga både för rennäringen och naturvården. Förutom att det ofta finns hänglav i dessa miljöer kan de bland annat vara viktiga för fåglar, reglera temperaturen i vattendrag och begränsa näringsläckage.

Marklav

Att föryngra med fröträdställning i stället för att plantera skog kan gynna snöförhållandena på föryngringsytan under plantskogsstadiet till ungskogsstadiet. Snön blir inte lika hårt packad av vinden. Renarna påverkas av snöförhållandena och har svårt att gräva fram marklavarna vid tjockt kompakt snötäcke. Det är speciellt viktigt på vinterbetesmarker med marklav. Föryngringen kan dessutom bli mer ojämn än vid plantering vilket i längden kan underlätta framkomligheten.

Hyggesstorlek kan också påverka. På en större kal ytan kan snön packas hårdare än på mindre ytor. Detta kan påverka renarnas möjligheter att gräva sig ner till marklaven. På ett mindre hygge kan hänglaven från omgivande bestånd lättare spridas in till den uppväxande skogen. Det tar längre tid för en större yta.

Marklav är känslig för övertäckning. Att samla avverkningsresterna efter en avverkning har fördelar både genom att marklaven inte täcks över och för att framkomligheten förbättras. Placera gärna rishögarna där det inte finns någon marklav. Viktigt dock att man inte utarmar de svagaste markerna genom att plocka ut näring.

Fältrapport med hänsyn till rennäring

Enkel metod för mätning av marklavar och dess täckningsgrad samt mätning av markpåverkan.

Föryngring

Plantering eller sådd med contortatall bör undvikas inom renskötselområdet. Contortatallen har ett yvigare växtsätt med grövre grenar än svensk tall. Det begränsar framkomligheten. Contortans barr är längre än den svenska tallens barr och det blir en barrmatta under contortatallarna. Den kväver marklaven som behöver ljus. Det är extra viktigt inom rennäringens särskilt viktiga områden så som flyttleder inklusive svåra passager samt rastbeten.

Skador av renskötsel

Skador på plant- och ungskog inom renskötselområdet hanteras i särskild ordning av Skogsstyrelsen. Som fastighetsägare eller representant för samebyn vänder du dig till oss på Skogsstyrelsen för hantering av uppkomna skador. Följ länken för mer information.

Gallring

Även för gallring gäller att den ska göras i rätt tid och till rätt täthet. Grundytan bör hållas på en sådan nivå att ljusinsläppet till eventuell marklav är tillräckligt.

Vid gallringen har du möjlighet att planera för hänsyn vid senare åtgärder såsom föryngringsavverkning. Det kan vara värdefullt för framtida grupper med hänglavbärande träd så att de har möjlighet att bli mer stormsäkra.

Gödsling och askåterföring

Gödsling och askåterföring bör inte utföras i områden som är viktiga för renskötseln. I skogsvårdslagen anges att kvävegödsling av skogsmark bör ståndortsanpassas och inte utföras på marker med lägre ståndortsindex än
T 16 samt lavmarker.

Gödslingen förändrar markvegetationen i beståndet och det finns forskning som visar att renar undviker gödslade bestånd.

Markberedning

Markberedning är en åtgärd som påverkar renskötseln mycket om den gör utan tanke på renskötseln. Markpåverkan kan bli så kraftfull att framkomligheten begränsar, marklav försvinner vid markberedningen och det kan ta lång tid för den att återväxa. Utöver detta kan renarna känna en jordlukt genom snön och då inte vilja gräva sig ner till eventuell marklav som finns mellan markberedningsfårorna.

Markberedning som behövs för att trygga återväxten av skog bör ske med minsta möjliga påverkan på marker med lavinslag. På marker där lavar täcker 10 – 25 procent av bottenskiktet bör markberedning påverka högst 40 procent av markytan. På marker där lavar täcker mer än 25 procent av bottenskiktet bör markberedning påverka högst 20 procent av markytan. Markberedningen behöver inte beröra mer areal än vad som behövs för tillräckligt antal planteringspunkter.

På vissa marker, svagare marker såsom lavmarker, behövs ingen markberedning för att säkra återväxten, det kan räcka med avverkningsmaskinernas band för att göra tillräcklig störning för föryngringen.

När markberedning utförs bör den om möjligt ske med en riktning så att framkomligheten vid flyttning och samling av renar inte försvåras.

Röjning

Röjning av ungskog bör göras i rätt tid och till rätt täthet, både för virkeskvaliteten och med hänsyn till renskötseln. Röjning i rätt tid underlättar framkomligheten och ger större ljusinsläpp vilket gynnar tillväxt av eventuell marklav.

I samband med röjningen är det viktigt att hålla stubbarna låga, detta för att inte orsaka skador på renar och andra djur. Halvhöga röjstubbar som göms i snö kan begränsa framkomligheten.

Skogsbilvägar

Försök att samverka med dina fastighetsgrannar så att mindre mark behöver tas i anspråk för vägområdet. Detta är värdefullt för många, för markägarna, skogsproduktionen, naturvården och renskötseln. Innan du planerar en skogsbilväg är det bra att kontakta samebyn för att undvika att planera den så att olägenhet uppstår för renskötseln. Undvik att dra väglinjen så att särskilt viktiga områden för renskötseln skärs av.

Vid en redan byggd skogsbilväg kan tidpunkt för plogning av denna påverka renskötseln, då en plogad skogsbilväg kan styra renarna ut ur området. En kontakt med samebyn kan vara lämpligt.

Renskötselrätt

Samernas rätt till att bedriva renskötsel framgår av 2 kap. 17 § regeringsformen och regleras av rennäringslagen. Vissa marker kan användas hela året (året runt-marker) medan andra bara får nyttjas till vinterbete. Rennäringslagen anger vilka marker som är året runt-marker. På vinterbete får renskötsel bedrivas från 1 oktober till 30 april, resten av året ska renskötsel bedrivas inom året-runt-markerna.

Den som är same och medlem i en sameby får med stöd av renskötselrätten använda mark och vatten som han eller hon inte äger till underhåll för sig och sina renar.

En sameby drivs som en ekonomisk förening som organiserar renskötseln, samtidigt som det är ett större geografiskt område som nyttjas, för bland annat renbete, jakt och fiske. Samebyn har en egen styrelse och är en juridisk person som företräder renägarna i samebyn. Samebyn ska för medlemmarnas gemensamma bästa leda renskötseln på det geografiska området.

Renskötselrätten gäller under obegränsad tid  

Renskötselrätten har uppstått genom att samerna använt mark och vatten för renskötsel, jakt och fiske under mycket lång tid.

Renskötselrätten är en bruksrätt till fast egendom och fast egendom är mark och vatten, därför gäller egendomsskyddet. En bruksrätt är en rättighet att använda mark och vatten utan att ha äganderätt. Andra typer av bruksrätter är nyttjanderätter som till exempel arrende, jaktupplåtelse och servitut. De flesta bruksrätter, exempelvis ett arrende, gäller under en viss tid. Renskötselrätten gäller i stället så länge renskötseln bedrivs. Eftersom renskötselrätten inte grundas på avtal, kan en markägare inte heller avsluta förhållandet att renskötselrätten gäller på hans eller hennes mark genom uppsägning.

Renskötselrätten är en rätt för samer att använda mark och vatten för sig och sina renar. den innefattar bland annat rätt till renbete, jakt och fiske samt rätt att bygga hagar, stängsel, slakterier och andra anläggningar som behövs inom renskötseln. Det kan innebära rätt att ta skog till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke. Samebyn får fälla träd på vilka det växer trädlav om det är nödvändigt för att skaffa foder åt renarna. I vissa fall måste markägaren först kontaktas.

Renbruksplaner

Renbruksplaner är samebyarnas digitala verktyg för att beskriva sin markanvändning. Den kan användas vid dialog och samråd och kan skapa ökad förståelse för renskötselns behov hos andra markanvändande aktörer.

Sedan 2000 pågår arbetet med att upprätta och förvalta renbruksplaner i ett webbaserat verktyg för rennäringen. Projektet för Renbruksplaner drivs i  Sametingets regi. De ska på uppdrag av regeringen ansvara för verksamheten och fortsätta arbetet med att införa, upprätthålla och kvalitetssäkra renbruksplanerna. 

Sametinget samverkar med samebyarna och Skogsstyrelsen i renbruksplansprojektet.

Konsultation med samiska företrädare

I vissa ärenden som rör samernas språk, kultur, näringar och ställning som urfolk ska Skogsstyrelsen konsultera samiska företrädare.

Skogsstyrelsen ska alltid konsultera Sametinget och i enskilda ärenden kan det vara aktuellt att konsultera samebyar. Andra samiska organisationer som anmält intresse ska också konsulteras.

Samiska företrädare kan själva initiera konsultationer i ärenden av särskild betydelse.

Intresseanmälan för konsultation i frågor som rör det samiska folket

Samiska organisationer kan anmäla intresse för att bli konsulterade i ärenden. Följ länken för att mejla Skogsstyrelsen med information om vilka frågor er organisation behöver hjälp med. Skicka även med organisationens stadgar i mejlet. 

  • Senast uppdaterad: 2025-01-08