Jakträtt, upplåtelse och viltförvaltning
Om du är markägare har du rätt att jaga på din fastighet. Om det inte finns möjlighet eller intresse att jaga kan du upplåta jakträtten till någon annan.
Om jakträtt och upplåtelse
När ett avtal sluts mellan dig och jakträttshavaren (arrendatorn) kan särskilda önskemål och krav ingå. Säkrast är att teckna ett skriftligt avtal som tydliggör villkor för båda parter. Att vara markägare innebär att det finns många mål att förhålla sig till (skogsproduktion, naturvård, rekreation, etc.). Det är viktigt att jakten kan bidra på ett positivt sätt till att nå målen för din fastighet. Att minska risken för skador på skog och gröda är en viktig funktion som viltförvaltningen har.
Fyra hjortdjur – olika system
Det finns regler för jakt efter våra fyra jaktbara hjortdjur; älg, rådjur, kronhjort och dovhjort. Jakt efter älg är tidsbegränsad och kan ske i älgskötselområden, licensområden eller på oregistrerad mark. Om din mark ingår i ett älgskötselområde är det bra att känna till att de är skyldiga att kalla till samråd en gång om året. Jakt efter kronhjort sker oftast i kronhjortsskötselområde som ibland sammanfaller med älgskötselområdet. Utanför kronhjortsskötselområde är det bara tillåtet att jaga årskalv. För rådjur och dovhjort finns inga krav på licens eller skötselområde för att jaga. Där råder istället så kallad allmän jakt under en viss jakttid.
Älgförvaltningssystemet i korthet
Dagens älgförvaltningssystem infördes 2012. Vid varje länsstyrelse finns en viltförvaltningsdelegation som bland annat stödjer länsstyrelsen då övergripande riktlinjer för viltförvaltningen tas fram inom länet. Landshövdingen är ordförande, i övrigt finns företrädare från flera olika organisationer.
Varje län är uppdelat i ett antal älgförvaltningsområden. Dessa ska hysa en älgstam som är någorlunda avgränsad från angränsande områden. Till varje område finns en älgförvaltningsgrupp knuten som består av tre markägarrepresentanter och tre jägarrepresentanter. Inom älgförvaltningsområden där medlemmar i en sameby har rätt till jakt ska en av de ledamöter som företräder jaktintresset utses på förslag av Sametinget. En markägarrepresentant sitter som ordförande och har också utslagsröst, vilket motiveras av att markägarsidan har fler mål att hantera än bara älgstammen. Länsstyrelsen utser representanterna i älgförvaltningsgruppen. Gruppen tar fram en älgförvaltningsplan i samråd med berörda älgskötselområden.
Vart vänder man sig?
Lokalt är det den som innehar jakträtten som man kan vända sig till. Om fastigheten ingår i ett älgskötselområde kan dess styrelse svara på frågor. Länsstyrelsen registrerar älgskötselområden. Nästa steg i hierarkin är att kontakta någon av representanterna i älgförvaltningsgruppen. Därefter kan vilthandläggare vid länsstyrelsen vara aktuella. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet då man vill ansöka om skyddsjakt. Vid Skogsstyrelsen finns också personal som arbetar med viltrelaterade frågor. Du är självklart välkommen att kontakta oss!