Märgborren! Tallar som förlorar en stor del av barrmassan blir mindre motståndskraftiga mot större och mindre märgborre vars larver utvecklas i kambieskiktet. Märgborre-arterna uppträder regelbundet på döda eller döende träd som kalätits eller skadats av brand. Större märgborre är mycket allmän. Den förökar sig under den grova barken på virke, i avverkningsstubbar, vindfällen, snöbrott och brända träd. Arten flyger i april-maj. Äggläggning, larvutveckling samt kläckning av den nya generationen sker under perioden maj-juli. De nykläckta skalbaggarna flyger upp i närmaste tallkrona och äter ur årsskotten för att senare under hösten lämna dessa och övervintra i barken vid basen av träden. Föräldradjuren lämnar yngelplatsen och beger sig upp i kronorna för ett regenerationsgnag. Kraftigt skottgnag förorsakar tillväxtnedsättning hos träden. Virke koloniserat av märgborrar förlorar efter några veckor virkesvärde pga. blånad.
	Gångsystem av större märgborre och av mindre märgborre (i bildens överkant). Lägg märke till blånaden i veden! (Foto: Thure Olsson)
Om den gröna kronan efter kalätning m.m. reduceras till mindre än 10-15 % föreligger stor risk att träden koloniseras av märgborrar. Om 20-30 % av barrmassan finns kvar kan träden angripas av märgborrar, men etableringen lyckas sällan. Har träden mer än 30 % av barrmassan kvar undgår de angrepp. Ofta misslyckas märgborrarna att etablera sig i träden trots att de har liten barrmassa kvar. En förutsättning för att märgborrarna skall kunna reproducera sig i trädet är att trädets försvar upphör. I regel angrips och dödas i första hand mindre träd och träd i oröjda/ogallrade bestånd. När överlevande träd efterhand får nya barr och bättre motståndskraft får märgborrarna det svårare att kolonisera träden. Det erfordras då fler märgborrar som äter sig in under barken för att trädets försvar ska brytas. Färre larver överlever och förökningen blir lägre. I den aktuella situationen torde märgborrarna öka i antal som en följd av reproduktion i helt försvarslösa träd och bli en bidragande orsak till sekundär träddöd efter Gremmeniellaangreppen.